PÅ FD: ”Ge Bajen tid – kan göra affärer på ny nivå i januari”

Serieledningen från i våras blir allt mer avlägsen liksom det SM-guld man då drömde om. September månad har inneburit två derbyförluster och endast en poäng (1-1 mot IK Sirius). Pepp har bytts mot depp vilket är förståeligt men faktum är att Hammarbys resa bara har börjat och att man måste ge det mera tid.

Vi tar det uppenbara blixtsnabbt: Fem år i superettan, upp till allsvenskan via ett väl genomfört arbete av bland andra Nanne Bergstrand. Hammarbys återkomst till allsvenskan dröjde väldigt mycket längre än vad många trodde.
När sedan dansken Jakob Michelsen tog över skulle det bli nästa steg mot toppen. Det blev det inte. Adjö till dansken och istället fick den tidigare assisterande tränaren Stefan Billborn förtroendet.
Många vred nog lite oroligt på sig i Bajen-ledet, skulle det här vara rätt?

Sportchefen Jesper Jansson har varit med förut och han vet att det tar tid att bygga upp något. Det ska även tas med i beräkningen att det försvinner värdefulla pusselbitar under resans gång och transferhjulen måste ”kugga i” varandra så lyckosamt att det även genererar en sund ekonomi. Lättare sagt än gjort.

2018 skulle ju vara året när Hammarby verkligen skulle nå toppen, 2017 var ett uppbyggnadsår. Nu var den tilltänkte chefstränare borta. Och nu var det plötsligt dags att leverera resultat, ordet process hade tjänat ut sin rätt för den här gången.

Truppen är absolut justerad till det bättre men ett topplag redan 2018, det var många som undrade om det verkligen var ”på riktigt”, det kändes som att man tog sig vatten över huvudet. En sak är säker: Hammarbys A-lagstrupp och alla runt denna var extremt samstämmiga inför säsongen: ”Vi kan utmana”, ”vi siktar mot toppen”. Utan darr på rösten från samtliga. Det var som att de visste något vi alla andra hade missat. Och så var det tydligen.

***

Med sju omgångar kvar att spela ligger Hammarby på en tredje plats som innebär kval till Europa League. Det är en bedrift i sig, att vara topp-3 är tufft och bevisar att man är på rätt väg. Visst kan det fortfarande gå både upp och ner, men toppkänningen har hur som helst varat i större delen av säsongen.

***

AIK har år efter år etsat sig fast i toppen och varit nära utan att lyckas. Malmö FF är mer eller mindre konstant i toppen. IFK Norrköping finns alltid med i kulisserna. Hammarby är en katt bland hermeliner i det här sammanhanget.

Malmö FF har byggt kapital och har en spelartrupp därefter. Hade Uwe Rösler lett laget från omgång 1 hade tabellen sett annorlunda ut, det är en garanti.

AIK har byggt sin trupp länge och är i år starkare än någonsin efter några rejäla och minst sagt lyckosamma affärer som gett klubben kapital och köpkraft. Dessutom har Rikard Norlings sätt att bygga spelet visat sig vara en utmärkt ram som man dessutom lyckas förfina allt mer. Truppen är trots en massa skador och sjukdomar så bred att man knappt kan förlora matcher.

IFK Norrköping vann SM-guld 2015 och har sedan dess mer eller mindre funnits med i snacket om Europakval-platserna varje säsong. Jens Gustafsson har skickligt förvaltat Peking och är på väg mot sin bästa säsong. Laget utmanar verkligen om guldet. Och jag kan redan nu säga att de är med nästa år igen.

***

Hammarby har hunnit en bit på vägen men man slåss mot klubbar som har en vana av att husera i toppen. Klubbarna runt omkring Hammarby i tabellen har dels en solid grund att stå på, man har under flera år byggt för toppstrid och har både medel och vana av att göra detta. Detta år är Hammarbys första år i närheten av toppen på evigheter och det kommer man att lära sig av.

Det vinterfönster som väntar blir antagligen både lätt och svårt för Jesper Janssons Hammarby.

Det blir enklare att övertyga spelare om att Hammarby faktiskt kan vara med och utmana, det oavsett vilken exakt slutplacering man hamnar på.

Det bygge man håller på med har sina tydliga starka och svaga sidor och att identifiera vad man saknar bör vara relativt ”enkelt”.

Det finns några saker som blir svårare också.

Nu ska Hammarby slåss med toppkonkurrenterna om ”samma spelare” eller i alla fall de i samma kategori. Man kommer att kunna göra affärer på en ännu högre nivå.

Flera av de som nu är ordinarie spelare och viktiga i lagbygget kan/lär vara föremål för utländska klubbar: Björn Paulsen som det ryktades om redan i somras. Serge Junior Nguali Martinsson som kanske varit den jämnaste och bästa spelaren sett över hela säsongen. Det vore inte heller underligt om Muamer Tankovic finns noterad i några klubbars scoutingblock.

Dessa spelare är några av de som så klart är väldigt viktiga för tränaren Stefan Billborn men å andra sidan behöver Hammarby fortsätta att få avkastning på sina spelare. Joseph Aidoo var den första på länge som gav bra betalt och fler krävs det för att verkligen kunna investera tungt själva. En balansgång som är svår men också en del av spelet där det gäller att ta en klubb till nästa nivå

***

Våren var sensationellt bra för Hammarby, stabila resultat och vinden i ryggen hela vägen till serieledning.  Nu är verkligheten ikapp Hammarby och det är klart att det svider för alla inblandade. Det är bara ett lag som vinner, det är femton lag som inte gör det. Det är självklart så att varenda spelare och ledare som kommer till jobbet och har guldet i sikte känner suget efter att sluta högst upp i tabellen. Det vore tjänstefel annars.

Supportrarna då? Givetvis är det likadant för alla dessa. De som reser med sina lag, som verkligen lever sig in i det här, självklart är det hopp och förtvivlan in i det sista. När drömmen sedan sakta glider ur händerna…ja det är klart det blir en besvikelse. Det ska det göra också, att vara ”nöjda” är det absolut sämsta som kan hända, då finns stor risk att utvecklingen stagnerar helt och hållet.

***

Hammarbys supportrar behöver inte anstränga sig så mycket för minnas åren i superettan, eller för all del när man var en hårsmån från att förlora även den platsen. Minnet är kort ibland, men det kan vara klokt att kolla lite i backspegeln innan man kastar sig ner i ett svart hål av förtvivlan.

***

Hammarby behöver bygga en ännu starkare trupp och kanske är man redo 2019, i annat fall 2020. Det är så det fungerar. Så länge det inte ramlar in en jättesumma att shoppa för kommer det att ta lite tid. Det är väl dock tämligen klart att man är närmare toppen än på oerhört länge och bara det borde ingjuta mod i alla i och runt omkring klubben.

Det har pratats om att bygga en vinnarmentalitet, i den ”ingår” det även att förlora eller snarare att hantera förluster. Det återstår sju omgångar att spela och vi sätter inte punkt förrän den 11 november. Det är fram till dess man har på sig att fortsätta bygga sin mentalitet, det som i slutändan ska ta laget till den absoluta toppen.