PÅ FD: Problemet Poya vill åt – talar ut om Blåvitts start

Jämförelser har gjorts med när Svennis kom till IFK Göteborg, 1979 som 31-åring. Detta när Poya Asbaghi i vintras mycket överraskande tog över som lika ung. Och starten ser spännande ut och i helgen pressade nya Blåvitt suveräna MFF.
– Vi klarar redan av att spela jämnt med MFF. Många trodde att det skulle bli ojämnt – det blev det inte, slår i dag Asbaghi lugnt fast för FotbollDirekt.se i en längre intervju.

Det har gått lite drygt 100 dagar sedan han och Mats Gren skakade hand. Den 20 november skrev Poya Asbaghi på kontraktet – ett namn som få kunde se komma efter Alf Westerbergs och Torbjörn Nilssons korta mellanspel.

In i det längsta såg det annars ut som om Andreas Brännström var klar för IFK Göteborg innan Poya Asbaghi hastigt stod där istället på en presskonferens, Poya som förra våren hade fått sparken från Dalkurd.
Från Jörgen Lennartsson och ett av fotbolls-Sveriges mest kända och ansedda namn till en olanserad ung kille som dessutom nyligen blivit av med ett annat jobb.

Han berättade i tidiga intervjuer sårbart om bitvis tuff uppväxt i Uppsala och om bland annat ett misshandelsåtal han tidigare haft emot sig – men friats ifrån.
I dag har det hunnit gå några månader sedan den Teheran-födde Asbaghi tog över en av landets största klubbar och så här långt till mestadels bra resultat och hur man så sent som i lördags alltså var nära Malmö FF i cupkvartsfinalen.

LÄS: PUSSELBITEN SOM SAKNAS I IFK GÖTEBORG 

Poya Asbaghi har fått vara med om månader som rusat förbi. Ja, tiden har gått snabbt men inte med desto mindre nerv. Poya Asbaghi kör än så länge Blåvitt med tungan rätt i mun.

– Det är nerv. Det är klart det är och det ska det vara att leda en av Sveriges största klubbar. Det är klart att det kanske har hunnit bli lite mer vardag än i början men samtidigt så tror jag inte att det någonsin blir riktigt vardag att leda en klubb som IFK Göteborg. Det är ett enormt ansvar man känner: Det får man leva med och det gillar jag att göra, säger Asbaghi till FotbollDirekt.se och fortsätter engagerat:

– Det har varit precis så spännande som jag trodde. En stor del av nerven handlar också om att folk vill se vad jag kan, vad jag har att komma med. Vad vi har att komma med. Ja, det ser lovande ut. Nu handlar det om en enskild match men det säger någonting att vi visar att vi klarar av att spela så jämnt med en klubb som kanske har ett 50 gånger så stort kapital som oss. Nu gjorde vi det, vi är till och med nära att kvittera. Men det handlar inte bara om att vi är nära resultatmässigt, vi visar också att vi inte låter MFF styra oss. Vi underordnar oss inte Malmö.

Vad saknar ni mest av allt i dag? Ert största problem jämfört med som exempelvis Malmö FF?

– Tyngden i offensivt straffområde. Det är mest av allt det vi behöver jobba med. Man känner ju direkt som exempelvis med MFF att när det blir fasta situationer blir de jobbiga. När bollen är i boxen växer deras tyngd.

Vad betyder det här? En stabil vinter totalt sett i ett otroligt ekonomiskt läge? Att ni kunnat starta så förhållandevis säkert, trots avsaknad av nyförvärv – och så pressa MFF?

– Allsvenskan är ju så pass jämn. Det är klart att vi redan har kvaliteter. Nu är det ju lättare att i enskilda matcher orka som vi gjorde mot Malmö och lite en annan sak att i längden orka en hel säsong. Vi får se, funderar Blåvittränaren och flikar in:

– Vi är ju unga. Vi har ett ungt lag. Men samtidigt är vi orädda. Jag hoppas alla känner att vi har orädda spelare som vågar. Det är också det som ska definiera oss.

Hur mycket underlättar det att du varit omtyckt direkt när du kom? Du är okänd för den stora publiken men alla verkar ändå bestämt sig för att tro på dig…
– Ja, jag vet…jag är ju tacksam för det. Jag har också känt det där. Nu är det fortsatt tidigt men jag tror ju att det finns en förståelse för var IFK Göteborg just nu står som klubb…

Poya Asbaghi tystnar och formulerar snabbt följande:
– Vi kan vara störst. Det ska vi vara igen men vi är det inte just nu, inte just i dag. Men det är ju målet. Det är det IFK Göteborg ska vara. Vi har ingen rik investerare som pumpar in pengar. Därför är Pontus Dahlberg-affären så viktig för oss och det ska inte vara den sista. Vi ska ta fram fler spelare som honom. Det måste vi göra.

Hur vågar du se på veckorna som återstår fram till premiären? Ännu inget nytt större namn. Hur mycket vill du ha ett sådant?
– Vi får se. Jag vet inte. Alltså det är klart att jag inte tackar nej till nya bra spelare och i synnerhet som vi i dag inte kan säga att vi har någon av de bredare allsvenska trupperna. Nej, jag förväntar mig ingenting. Jag har hela tiden varit inställd på att det är det vi har nu som jag ska jobba med. Men som sagt, kommer det någonting mer så tackar jag ju inte nej.