Kalmar FF måste hitta en tränare som vill vara i Kalmar
Massor av Kalmar FF-legendarer hade via klubbens sociala medier uppmanat de rödvita fansen att komma till Guldfågeln Arena för att hjälpa klubben säkra det allsvenska kontraktet. Det var matchen som man inte kunde missa.
Falkenbergs FF, bottengänget som nu skulle få agera räddningsplanka åt en klubb som borde gjort så mycket mer med sin säsong fram till den här lördagen.
Och när Romario, efter sådär tio raka mållösa KFF-halvlekar, snyggt prickade in 1-0 i inledningen av den andra halvleken så var festen på Harrys i centrala Kalmar nära.
Men det är inte en sådan säsong i 0480-området.
Det är istället en säsong där Kalmar FF till slut bara mäktade med att vinna en match på hemmaplan.
Det är en säsong där fansen våndats, irriterats och sörjt.
Och det blev precis som vanligt även mot Falkenbergs FF. Nsima Peter och Anton Wede vände på två minuter till 1-2, och trots att Romario bjöd på ett drömmål till 2-2 så klarar Kalmar FF inte pressen som det innebär att säkra poäng och ge sig själva ett gynnsamt utgångsläge inför omgång 30 den 2 november.
Med en ilsken tåfjutt så tryckte Marcus Mathisen in 2-3 i den 90:e minuten och avslutningen nästa helg kommer att innebära en tvångströja av ångest och press som Kalmar FF måste lösgöra sig från på Harry Houdini-manér: Henrik Rydströms Sirius på Studenternas i Uppsala.
Ja, DEN Henrik Rydström - en av de största KFF-arna någonsin och mannen som ansågs så obekväm som tränare att han ratades till förmån för Magnus Pehrsson inför denna säsongen. Man lär också behöva poäng för att undvika kval och i värsta fall nedflyttning.
Falkenberg skuggar nämligen nu bara ett futtig pinne bakom, och har AFC hemma i sista omgången.
AFC? De möter Sirius hemma i Eskilstuna i omgång 29 i morgon och kan mycket väl flåsa Kalmar FF i nacken när allt ska avgöras.
Jag tycker om Kalmar FF. Min första allsvenska match såg jag tillsammans med min mamma på Fredriksskans 1980: KFF mot Elfsborg.
Jag har fått lägga straff på Leif Friberg på Kicks Fotbollsskola i Lindsdal, bevittnat Johnny Erlandssons flygande omställningar och sett Benno Magnusson lägga upp bollen på nacken och dra iväg.
På senare år har jag fått lära känna den geniale och så generöse Rasmus Elm, tagit bärs med pratglada KFF-legender i Billy Landsdownes matchbar på Guldfågeln Arena och jag vet i dag personligen att det finns goda krafter i föreningens ledning.
Kalmar FF betyder mycket för mig, och det är ett lag som jag alltid vill ha i allsvenskan.
Punkt.
Lika bestämd är jag när det kommer till att klubben nu behöver styra om riktningen.
Skaffa sig en identitet att växa i. Bestämma sig vilken typ av klubb Kalmar FF vill vara.
Hitta en tränare som ÄR Kalmar, känner igen sig i Kalmar-fansens gnäll och vill vara i Kalmar.
Skaffa en sportchef med självförtroende, lojalitet och nätverk. Sluta upp med att utan kompetens värva skräp och menlösa spelare till en klubb som saknar pengar.
Jens Nilsson har drivit en ungdomsverksamhet som är en av Sveriges bästa, utnyttja den ännu mer. Kolla in Blåvitt, vänd er till de egna för att vända en trend som kanske inte slutar i Superettan i år - men som tagit en otäck riktning. Där har ni en början.
Jag förstår att Magnus Pehrsson och många andra rödvita skulle dra en djup suck av lättnad över ett säkrat kontrakt i sista omgången mot Sirius. Det farliga är om man ser det som en framgång.
Gif Sundsvall kommer att åka ut. Det har man i och för sig sett ut att göra typ hela säsongen, men hemmamötet med Helsingborgs IF skulle ha kunnat öppna dörren till en möjlighet om ett liv i allsvenskan även 2020.
Nu? Not so much.
Jag kan liksom inte se Tony Gustavssons grabbar ta de nödvändiga poängen på Friends i allsvenskans sista omgång i en match som AIK behöver vinna.
Klasskillnaden mellan topp och botten i ligan har vuxit sig för stor att blixten ska kunna slå ner när storlaget från sta’n har full fokus på uppgiften.
Det var ångest och orättvisa (om den senare existerar i fotbollen tvistas det om, men nog kändes det orättvist) på NP3 Arena när Helsingborgs IF kom in och med två läckra baljor signerade Tobias Mikkelsen stal segern med sig hem till Skåne.
Det var allsvensk fotboll när den är som mest verklig.
När den gör som ondast.
Den här artikeln handlar om: