KRÖNIKA – Djurgården vs AIK – ”Som ett öppet sår – men satsa på Dempsey”

KRÖNIKA MED MAGNUS ÖSTERBERG

Man kan prata om derbyspöken, man kan prata om tillfälligheter och man kan prata om vad som helst. Derbyt igår handlade i grund och botten om en annan sak, om klasskillnad – lika svidande för Djurgården som ett öppet sår som går utan derbyvinst sedan 2011 mot AIK.

Säsongen är på väg att glida in i sitt slutskede nu och en del av det man vill ge uttryck för känns som ren repetition. Det är antagligen det på ett par punkter också men det får vi leva med.

Djurgårdens skadebekymmer på offensiva nyckelspelare har jag (och så klart många andra) haft med i bedömningen av Djurgårdens prestationer och resultat många gånger. Det går helt enkelt inte att bortse ifrån att frånvaron av Kerim Mrabti och Haris Radetinac har kostat Djurgården många poäng, kanske kostade det också Pelle Olsson hans jobb? Förmodligen.

Visst har Djurgården gjort en uppryckning och en hel del tillskrivs den nye tränaren Mark Dempsey.
Det är svårt från utsidan att bedöma hur mycket som ligger på honom och hur mycket som ligger på spelarna när det gäller uppryckningen. klart är att några spelare har ryckt upp sig rejält sedan den knackiga våren, även om det kanske inte var så i gårdagens match.
Jag gillar ärliga tränare som inte duckar sitt ansvar, som inte hittar ursäkter till höger och vänster. Igår på presskonferensen gillade jag vad Mark Dempsey sa, eller snarare hur han sa det.

“Det handlade om kvalitet, vi förlorade mot ett bättre lag”.

Inga konstigheter alls. Det var ju det alla såg.

Han fick också frågan om han hade tänkt tanken att ändra sin uppställning med tanke på att man på förhand “visste” att AIK skulle spela 3-5-2. Han svarade snabbt nej, faktiskt innan frågan var helt färdigställd.

” Det var inte aktuellt. Vi vann mot Malmö och gjorde en bra match att ändra då kändes inte aktuellt. Efter 15-20 minuter av matchen var jag inne på att göra en radikal förändring men då fick vi lite bättre ordning på det så vi valde att fortsätta”.

Om besluten i sig är rätt eller fel kan kvitta, jag gillar ärligheten, öppenheten och de medvetna besluten.
Jag får en känsla av det här är en tränare som mycket väl kan göra bra ifrån sig över tid. Jag antar att det är just tid som kommer att krävas i symbios med en bredare och spetsigare trupp..

Djurgården har justerat sitt spel efter det material man har till förfogande och att prestationerna blir lite ojämna beror på att truppen för tillfället inte klarar mer.

***

AIK då, är de så överlägsna som det gavs sken av igår?
Ja faktiskt är man det. Det fanns absolut situationer som kunde ha ställt till problem i matchen, men Patrik Carlgrens enhandsräddning på Michael Olungas läge (vid 0-0) var klass, 1-0 målet av Alexander Isak och passningen från Ebenezer Ofori var klass.

Små saker, men ack så avgörande. Ibland är de små sakerna som gör den stora skillnaden. När det blir “för många” små saker är det ingen slump. Det är det som är klasskillnad.

Rikard Norling är en sådan som jag ofta återkommer till och berömmer, i den här matchen är det bara att konstatera att rätt spelare fanns på planen och de hade fått rätt instruktioner. Bättre omdöme än så kan man nog inte ge en tränare.

När det kommer till AIK så visade man igår prov på ett passningsspel som stundtals var helt lysande. Så många spelbara spelare hela tiden, så många spelare som hela tiden vill ha bollen. Och sedan gör något bra med den.

Bäst ur den aspekten i mina ögon: Ebenezer Ofori.

***

Alexander Isak har hyllats, haussats och varit omtalad i så många aspekter att det är närmast galet.
Att den här killen som firade sin 17-årsdag med att göra två derbymål har potential vet vi. AIK ska vara glada för sin skull att han är kvar i klubben fortsättningsvis och Alexander Isak ska vara glad att klubben han är kvar i hjälper honom att ta ytterligare steg. Perfect match! Kan inte sägas mindre än så.

***

“En tabell ljuger aldrig” säger många och jag håller med. AIK har en trupp som idag är så pass bra att de kan hota i den absoluta toppen och inte minst den bredd man har imponerar och visar på hur slagkraftiga man är.

Chinedu Obasi har inte spelat så mycket, men varje minut jag har sett honom spela blir jag imponerad. Jag kan mycket väl förstå att AIK själva inte tror att man har möjlighet att behålla honom längre än säsongen ut.
Herregud vilken teknik! Det ser så enkelt och självklart ut och man vet nästan på förhand att något kommer att skapas när han får bollen. Målet igår var väl bara ett smakprov på vad han göra och alla försvar är förvisso inte lika givmilda som vid målet, men ändå. Jag tycker ändå att det fullkomligen lyser av väldigt hög klass hos den här spelaren.

***

Efter gårdagens match kan jag inte avvika från det jag har sagt förut, AIK är riktigt bra men det krävs att IFK Norrköping (Djurgården hemma i nästa omgång) och Malmö FF ( IF Elfsborg hemma idag) tappar formen.

Djurgården får ta nya tag och att “super-mohikanveckan” skulle få ett slut innan Bosse Anderssons frisyr skulle bli den mest omtalade i allsvenskan anande man nog. Det var ett roligt vad men vad var egentligen oddsen?