LÅNG INTERVJU: Nouris galna äventyr: ”Djungel som i King Kong – potatisåker vore Camp Nou i jämförelse”

31 år gammal fick Brwa Nouri en chans han inte kunde säga nej till. I en lång intervju med FD berättar den förre ÖFK-kaptenen om drömlivet på Bali, succéstarten i klubben och att han blir igenkänd på gatorna. Han pratar också om hur han tänker han kring framtiden, Östersunds kräftgång och att han håller på AIK i guldstriden. Nouri berättar dessutom om den värsta bortamatchen i hans liv – i djungeln och utan elektronik.
– Vi var där tre dagar innan match, en resa som tog 19 timmar, och så ska du spela på ett ställe där en potatisåker hade känts som Camp Nou i jämförelse med detta, säger han till FotbollDirekt.se.

Han har inte varit borta från Östersund och Allsvenskan särskilt länge.

Ändå har mycket hunnit hända under tiden Brwa Nouri, 31, varit i Indonesien och närmare bestämt på turistön Bali – där han sedan i juli representerar Bali United.

För drygt en månad sedan var han med om en jordbävning, där den högsta magnituden var 6,9 på Richterskalan, något som krävde över 100 människoliv – där majoriteten av de omkomna människorna befann sig på ön Lombok. Skalvet kändes även på turistön Bali och är bara ett av flera som Nouri varit med om.

– Sen jag kom hit har det varit minst sex-sju jordbävningar varav två riktigt stora. Så här mycket är inte normalt på så kort tid, säger Nouri till FotbollDirekt.se.

Men utöver rädsla för fler jordbävningar så har Nouri inte mycket att klaga på. Hans första utlandsäventyr beskriver han som ett ”drömliv”.

– Livet på Bali och Indonesien är nästan för bra för att vara sant. Jag får nästan nypa mig i armen för jag trivs så bra i detta turistparadis. Jag har precis hittat en villa som jag ska flytta in i så fort jag kommer hem från landslaget (träningslandskamp med Irak som möter Kuwait).

En villa… det låter som du tjänar bra pengar där borta. Var det viktigt i ditt beslut att hoppa på det här äventyret?

– Självklart var det en stor del. Jag ska inte ljuga. Men jag har det är grymt här både socialt, ekonomiskt och geografiskt.

Just nu har den indonesiska ligan uppehåll innan återuppstarten om en vecka. Bali United ligger trea i tabellen med endast tre poäng upp till Persib Bandung i toppen. Nouri berättar om en annorlunda träningskultur mot vad han är van vid.

– En normal vecka ser ut som att man tränar väldigt tidigt här på grund av värmen som kommer under dagen.. Det positiva med det är att du är fri resten av dagen och verkligen kan uppleva allt som finns att se och göra på Bali, säger han.

Nouris favoritstrand Padang-Padang Beach

Men någon ”räkmacka” är det inte på något sätt. Träningarna är oftast tuffa och till antalet ungefär som i Allsvenskan.

– Man kanske kan tro att det bara är semester men jag kan försäkra dig att jag tränar stenhårt på semestern i så fall. Jag är ju fortfarande här för fotbollen och är en tävlingsmänniska som alltid vill vinna och spela bra fotboll.

– Upplägget är ungefär detsamma som det man är van vid. Dock är det mindre kunskap om freshness på spelare och återhämtning. Så det är något man får ta ansvar för själv. Egentligen är det mycket som skiljer sig, precis som väntat, men på det stora hela är det två mål och 22 spelare som jagar en boll.

Nivån på serien beskriver han som någonstans mitten till botten på Superettan.

– Den största skillnaden är inte kvalitén individuellt på t.ex teknik utan det är mer taktiskt kunnande som inte är så jättehögt här. Alla är bra på engelska så språket går fint också.

Ni har två raka segrar sen du skrev på: 2-0 hemma mot PSIS Semarang och 2-1 borta mot Perseru Serui. Är det Nouri-effekten?

– Ha ha, jag önskar men nej det tror jag inte. Vi har faktiskt ett bra lag med duktiga spelare, en del som varit i Europa, och vi borde sluta minst topp-3 sett till truppen. Första matchen gick det väldigt bra för egen del. Den andra ska vi inte ens gå in på när det kommer till förutsättningar inför och under matchen, för det var väldigt speciellt, men den vann vi också.

Jo, men det måste vi gå in på… Vad var det som hände?

– Ha ha, okej. Först och främst är det laget så avlägset att alla klubbar i ligan vill få klubben (Perseru Serui) uteslutna. Det ligger på samma ö som Papa Nya Guinea. Du tar dig dit genom tre flygbyten, i vissa fall är det båt som gäller. Sen kommer du fram och det är på riktigt en djungel där ingen elektronik fungerar. Du träffar urinvånare som aldrig sett en sån som mig innan. Sen var vi där tre dagar innan match, en resa som tog 19 timmar, och så ska du spela på ett ställe där en potatisåker hade känts som Camp Nou i jämförelse.

– Landskapet var som en scen i King Kong, innan man ser apan och de kommit till den där ön. Lyckligtvis är det den enda matchen med dessa förutsättningar. Alla andra matcher är inte mer än två timmars flyg bort.

TERBARU! Brwa Nouri Dipanggil Perkuat Timnas Irak di Laga Uji Coba Internasional. https://t.co/Mzk0mNqh9u pic.twitter.com/G3atpA0tHj

— Bali United (@BaliUtd) 25 augusti 2018

Hur går tankarna då, tänker du att du ska spela i Allsvenskan/Sverige igen efter du är klar i Indonesien? Du är minst 33 år gammal när ditt kontrakt (ett och ett halvt år + option på förlängning) går ut där borta. 

– Min själ är så mycket i nuet just nu att jag inte reflekterat så mycket. Jag har spelat fotboll i Sverige i 25 år och älskade det, jag kan säkert tänka mig att göra det igen men jag känner att detta äventyr precis har börjat och jag vill se vad jag kan åstadkomma här. Det hade varit fantastiskt att vinna ligan här och ta sig till asiatiska Champions League.

Intresset för fotbollen i Indonesien är så stort att när Nouri går på gatorna blir han stoppad av fansen.

– Det är fullsatt varje match. Vår arena tar lite mer än 20 000 och bara jag går på gatorna blir jag igenkänd och stoppad hela tiden. De är verkligen galna i fotboll. Vissa arenor tar 60-70 000.

Hemma i Sverige går Nouris förra klubb tungt just nu. Förlusten mot Örebro var Östersunds tredje raka. SM-guldet känns helt kört och det blir även tufft att ta sig förbi Norrköping på tredjeplatsen sex poäng före ÖFK. Nouri försöker ha koll på laget så gott det går och har kontakt med många i laget.

– Jag har svårt att se matcherna på grund av tidsskillnaden men jag har kontakt med de flesta och får jag inte info från spelarna och ledarna så får jag det i media. Så lätt blir ÖFK inte av med mig!

Många anser att ÖFK sålde bort sina chanser i toppstriden nu när bland annat du själv, Ken Sema och Saman Ghoddos lämnade. Håller du med om det?

– Svårt att svara på. Man kan kanske se det så som du beskriver det men jag tror att Daniel (Kindberg, ordförande) och klubben tänker att det är investering inför framtiden. Det är heller inte hela orsaken till att det går sämre utan det finns tusen andra parametrar att ta hänsyn till.

– Det är enkelt för oss utanför att sitta och bedöma och tycka utan att veta hela historien, men jag är rätt säker på att ÖFK är ett slagkraftigt lag även utan oss och kommer förmodligen alltid att vara med där upp i toppen.

Ja, vad ser du för möjligheter för ÖFK inför nästa år? Man har satt sig i en stark ekonomisk position, samtidigt är många av EL-hjältarna inte kvar. Inte minst tränarstaben – med Potter i spetsen – som byggde upp framgången i alla år.

– Som du säger så är många spelare borta, tränarna som var med och byggde upp det är borta. Men som jag sa innan så känns det som man investerat smart på många sätt för att kunna sätta sig i en bra position inför framtiden. Det som behövs nu är kvalitet på rekrytering och kvalitet på den dagliga verksamheten man bedriver. Känner jag Daniel, Ian (Burchnall, tränare) och mina bröder i laget rätt så är jag helt säker på att alla kommer göra bra val och bra prestationer. ÖFK måste fortsätta våga tro, fortsätta vara eljest.

– Tre förluster är tre förluster men varje match är unik och man ska inte dra för stora växlar av det. Det kan bildas hjärnspöken i en negativ trend men när det gäller spöken vet alla att antingen finns de inte eller så konfronterar man dessa.

Den allsvenska guldstriden verkar stå mellan AIK och Hammarby. Nu har din gamla klubb AIK ryckt åt sig en ledning på fem poäng – blir du extra glad om just ”Gnaget” vinner? 

– Jag vill inte jinxa något men jag hoppas och tror att AIK vinner. De ser sjukt starka ut och jag unnar verkligen den klubben framgång. AIK har varit magiska i år.