LÅNGLÄSNING – ”Jag är inte nöjd med att vara back up till Isaksson”
Andreas Isaksson värvades hem till Djurgården och Hampus Nilsson fick flytta till Östersund. Nästa år hoppas han komma tillbaka och konkurrera med den förre landslagsmålvakten.
– Kommer jag tillbaka så kommer jag inte vara nöjd med att vara tvåa, säger han till FotbollDirekt.se.
Fansfavoriten och målvakten Hampus Nilsson har i år stått sex matcher för Djurgården. När Andreas Isaksson sommarvärvades så insåg han att det var läktaren eller en utlåning som gällde. Det blev snabba ryck och han hamnade i Östersund.
– Det är lite kallare än i Stockholm, men annars är det fantastiskt här uppe, säger han till FotbollDirekt.se.
Vad är ditt intryck från klubben hittills?
– Som de flesta mindre klubbar så är det familjärt som bara den. Alla är kompisar med alla, bor nära, umgås med varandra fritiden. Nu håller de ju på att sätta upp en kör för allmänheten som vi håller på och tränar till. Teambuilding på hög nivå, alla kan skratta åt och med varandra.
Hur är sångrösten?
– Uj uj uj du, den är riktigt bra! Haha, jag vetefan. Har ingen aning men de verkar tycka att den är helt okej, de vill ha med mig i alla fall. Sen kanske det spårar när nerverna slår in, jag garanterar inget.
Alla hyllar Graham Potter. Stämmer du in i den kören också?
– Han är riktigt bra, det är han. Fantastisk tränare och en riktigt bra kille. Han är inte rädd för att bjuda på sig själv och har nära till skratt. Han är en av oss.
Brittisk precis som Dempsey. Är de lika?
– Kanske inte riktigt. Mark är lite mera rakt på, men jag tror han är tvungen att vara det. När han kom in skulle ha sätta sina regler och han ville verkligen visa vad han ville och vad som skulle ändras på. Nu har Graham haft många av dessa länge och det är en annan grej. De vet hur han jobbar och hur vi spelar här uppe. Jag hade bara Mark knappt en vecka ju innan jag stack också så… det är svårt att säga men han ville sätta sin prägel och hade grejer han vill ändra på, mer rak och tuff och bryta träningar för att instruera, det behöver Potter inte göra på samma sätt.
Vad hoppas du att tiden i Östersund kommer att ge dig fotbollsmässigt?
– Ja du, jag kommer ju definitivt utveckla spelet med fötterna för det använder de mycket här. Med det så så kommer det också bättre spelförståelse. Ska jag slå ut bollen på vår högerback måste jag ju veta vad han kan göra med bollen när han får den. Det har jag inte behövt tänka på under Pelle, där var det bara att skicka långt, inget konsekventtänk.
Det måste vara en stor omställning i spelsättet jämfört med Djurgården?
– Det är en jätteomställning, de varierar lite mellan många olika spelsystem och klarar av allt. Fotbollskunnandet är riktigt bra och sen använder de målvakten mycket.
Hur är ditt spel med fötterna?
– Okej inte mer, det kan bli bättre definitivt. Jag jobbar väldigt mycket med det, varje träning i stort sett. Det är olika sorts bollar, vi försöker ha mycket possession så det ska bli jäkligt intressant att se hur det är om en månad.
Hur tycker du konkurrensen med Aly Keita är?
– Det känns som 50/50. Han är en jäkligt bra målvakt, det är tuff konkurrens. Man vet aldrig hur stora chanser man har till spel, men jag ser mina möjligheter till spel som goda.
Östersund har ju överraskat de flesta. Hur mycket har de kvar att ge?
– De har mycket kvar att ge. Känslan är att de har mer att ge än vad de visat. Det är ett riktigt bra fotbollslag här uppe, jag tror vi blir rätt vassa i höst. Men det är bara nästa match som gäller.
Så kval behöver fansen inte oroa sig för?
– Det är jävligt svårt att säga, så som det sett ut på träningarna så har jag svårt att se att Östersund skulle ligga och kvala men man ska aldrig säga aldrig, det har i alla fall varit riktigt bra kvalité här uppe.
Innan vi snackar lite Djurgården. Du var med om en ganska obehaglig när ni mötte J-Södra och din målvaktskollega Aly Keita attackerades. Hur uppfattade du det?
– Jag tänkte inte så mycket, jag kollade ut från bänken och publiken skrek. Då började jag bara springa in för att hjälpa honom men vakten hann dit. Det var en otäck händelse. Det är jätteobehagligt när en kollega blir utsatt för våld sådär. Det är otroligt skönt att det gick bra med honom, det kunde ju hänt något ännu allvarligare. Man känner mest tacksamhet att allt gick bra.
Blev du rädd?
– Mer att adrenalinet börjar rusa. Men sen går det inte att vara rädd heller, det funkar inte att stå och oroa sig vad man har bakom ryggen hela tiden.
Tycker du att du tog chansen när du fick den i Djurgården?
– Det är svårt att säga. Jag tycker att jag gjorde det bra när jag spelade, det tyckte tränarna med, det var väl något misstag där mot AIK som jag tar på mig fullt ut. Annars tyckte jag inte jag gjorde några större misstag, det kändes okej. Sen var det en svår period för hela laget, då är det svårt att spela också.
Kom Isaksson-värvningen som en blixt från klar himmel?
– Ja, absolut. Jag såg inte den komma överhuvudtaget. Men får man chansen att värva Isaksson så tar man ju den. Där har jag inga ”hard feelings” överhuvudtaget, han är ju en ikon i Dif-kretsar. Men det är klart att jag kanske hade önskat lite mer tid att hitta en ny klubb. Men så är det i den här branschen.
Du har två år kvar med Djurgården efter den här säsongen. Är det givet att du återvänder?
– Det har jag ingen aning om. Men jag har kontrakt och vi har inte pratat om något annat, så det är väl tanken. Men det är en diskussion man får ta då.
Kenneth Höies kontrakt går ut och han börjar bli till åren, du har två år kvar på kontraktet och ni har ändå turats om en del i år. Känns det som det talar för dig ändå?
– Jag har ingen aning. Jag skulle bli väldigt förvånad om Kenneth vill hem till Norge, han har sambo och allt i Stockholm. Men jag vet inte, han kanske vill hem, men det tror jag inte. Och hur Djurgården resonerar får du fråga dem om.
OM du skulle spela i Djurgården nästa år. Har du tänkt någonting på att du då får möjlighet att vara dag jobba tillsammans med Sveriges landslagsmålvakt det senaste decenniet?
– Inte alls faktiskt men om jag skulle börja göra det så… det är en utvecklingsmöjlighet för min del, det finns ju en anledning till att han stått så länge i landslaget. Det är en bra grej rent utvecklingsmässigt för mig. Men sen vill jag ju ha speltid också. Jag kommer definitivt inte vara nöjd med att sitta på bänken, då kan jag lika gärna lägga skor och handskar på hyllan. Sen spelar det ingen roll om det är Isaksson eller Kenneth som står i kassen, jag har alltid ambitionen att få spela.
Slutligen: vad tycker du såhär, med lite distans, om att Pelle fick gå?
– Det gick så jävla fort, han fick kicken och nästa dag var Mark där. Jag tyckte definitivt att det var tråkigt att Pelle fick lämna, han hade ju en utpräglad spelidé som vi skulle följa, han förberedde oss så bra han kunde och det gjorde han skulle, sen är det vi på planen som ska göra det. Men sen kom Mark in och ändrade lite och gav vissa lite mer frihet än under Pelle och det tror jag var en bra förändring för några spelare och klubben i stort, i alla fall i den situationen Djurgården är i nu.
Den här artikeln handlar om: