Lättad Jansson talar ut: ”Jag blev stämplad som dum i huvudet”

Helsingborg har genomlevt ett av sina värsta år någonsin. Fullt lika lilla som när klubben var uppe i 60 miljoner i skulder en bit in på 2000-talet och nära konkurs. Till sist likväl ändå ett sportsligt lyft.
– Klart att man känner lättnad. Jag blev ju ett tag stämplad som dum i huvudet, säger Jesper Jansson i dag till FotbollDirekt.se.

Helsingborg genomgår stora förändringar.
Spelare har försvunnit, klubbdirektören Paul Myllenberg sparkades och nu ser även sportchefen Jesper Jansson snart ut att vara borta.

Ett känsligt ämne som den legendariske sportchefen tystnar inför.
– Nej, jag vill inte prata om det. Inte nu. Det blir bäst att jag inte säger någonting, säger Jesper Jansson i dag till FotbollDirekt.se.

HIF:s säsong är på en historisk nivå av motgångar. Få allsvenska klubbar har drabbats så hårt som skåningarna i år.

En budget som varit maximalt åtskruvad, Andreas Landgrens svåra skada inför säsongen, premiären mot Djurgården och dödsfallet där och likaledes senare uttalade hot mot så väl Paul Myllenberg som Roar Hansen.
Lägg där till interna motsättningar och det finns material för ett dramaserie-manus.

Då har vi inte ens vidrört hur tunga namn brutit upp som Ardian Gashi, Imad och Abdul Khalili.

Ändå. Likväl, så har nu Helsingborg lyft sportsligt och är till sist inte långt bakom Europaplatser.
Genom tid och rum av väsenskilt, skulle man kunna säga. Jesper Jansson öppnar sig här över den vådliga sportsliga resa som kommer att sluta med framgång.

– Jag tror det handlar om att vi hela tiden har hållit i hop. Sporten, tränarna och spelarna. Vi bestämde när det var som värst att, nej, fan, vi måste bara fokusera, resultat, resultat. Och vi har hållit samman, liksom hur ombyggnationen av laget har lyckats, säger Helsingborgs sportchef Jesper Jansson i dag till FotbollDirekt.se.

Genombrottet har kommit succésivt genom inte minst fyra av sex poäng mot guldkandidaterna AIK och Malmö FF och hur HIF klarat av måstematcher som mot BP och Åtvidaberg.
Det psykiska har till sist slagit igenom för skåningarna.

– Jag tror mycket handlar om att vi tidigt insåg problemen och erkände våra problem. Jag sade ju tidigt att större klubbar än oss har åkt ur allsvenskan och blev stämplad som dum i huvudet för det, säger Jansson och harklar sig.

Är det här lika illa som en bit in på 2000-talet när konkursen var nära med 60 miljoner i skulder…?

– Ja, det är jämförbart. 2003 var jag ju själv spelare i HIF. Då höll det på att gå riktigt åt skogen men det här har varit lika illa.

Hur lever man ett normalt liv med det kaos som rådit så länge, privatliv existerar det?

– Nej, något naturligt liv går inte att leva. Det går ju inte. Det är tur att man har en familj som har varit med tidigare. Nej, det finns ingenting normalt med ett sådant här liv.

Det här med ett psykiskt tillstånd som kallas för att gå in i väggen – existerar det för dig eller har du gått på tabletter?

– Lugnande? Nej, du inte för mig. Det handlar om att ha en inre tro och det har jag. Jag vet att jag är bra på det jag gör. Men sedan är det klart att det tär men jag visar sällan om jag känner mig stressad eller pressad; det är svårt att se på mig hur jag mår.

– Sedan har det nog varit lite lättare för mig än många andra i klubben som drabbats så mycket hårdare. Kritiken har ju inte varit så hård mot mig personligen. Desto mer mot andra nära medarbetare som Paul och Roar. Men sådant känns ju också…

– Det är ju ingenting man mår bra av att se. Jag har ju mått dåligt för deras skull. Det är människor som personligen betyder mycket för mig.

– Nej, det har inte varit roligt.

Det finns så mycket att skriva och tänka om ert år. Men det är på väg att sluta med plusrubriker…vilken tillfredställelse du måste känna?!

– Det är ju oerhört skönt att vi rett ut det sportsliga. Jag tror inte folk förstår vilken press alla inblandade här har levt under, betonar Jesper Jansson till FotbollDirekt och visar så tunn skiljelinjen så här i slutet av säsongen trots allt är till en sportslig succé:

– Ja, hade inte säsongen börjat som den gjorde mot Djurgården och vi sluppit all den mentala last vi drabbades av så hade vi varit med om en Europaplats.

Vad har du själv för gränser? Är det värt att fortsätta som sportchef i HIF eller någon annanstans; så mycket som det kan kosta att sitta i en utsatt roll?

– Det finns gränser. Så är det. Det är inte värt vad som helst. Men jag brinner verkligen för det jag håller på med. Jag vill fortfarande lika mycket och brinner verkligen för HIF, ja, för allt vad det här jobbet innebär.

Men din framtid vill du alltså inte prata om…?

– Nej, inte i det här läget. Jag lämnar det, ber avslutningsvis Jesper Jansson.