Mrabti håller humöret uppe trots tunga skadan: “Vill bidra som glädjespridare”
STOCKHOLM. Korsbandsskadan han drog på sig under landslagets januariturné har hållit Djurgårdens Kerim Mrabti borta från spel hela säsongen. För FotbollDirekt.se berättar 22–åringen om vägen tillbaka från skadan – och att han trots allt lyckas hålla humöret uppe.
– Jag har fått bra support, så det mentala har absolut inte varit något problem, säger Mrabti.
Det var i mötet med Estland den 6 januari i år som Kerim Mrabti, som stått för en lysande debutsäsong i Djurgården och allsvenskan 2015, åkte på en skada på främre korsbandet i en duell.
Skadan har gjort att Mrabti tvingats vila från spel sedan dess. Mrabti själv vill inte spekulera i när han kan tänkas vara tillbaka på planen, men menar att rehaben går enligt plan.
– Jag känner att jag ligger i en bra fas, vi går efter schemat. Det finns inga speciella datum för återkomst, om det blir i september, oktober eller november. Man säger istället sex till nio månader, och i dag har det gått sex och känns väldigt bra. Just nu kan jag inte svara på när jag kan spela igen, det får man ta vecka till vecka. Men det går framåt och jag har inte fått något bakslag, och mår bra både mentalt och fysiskt, säger han när FotbollDirekt.se träffar honom ute på träningsanläggningen Kaknäs.
Har det gått att hålla humöret uppe?
– Ja, det har jag haft ändå sedan första dagen då jag skadade mig. Jag har fått bra support också, så det mentala har absolut inte varit något problem.
Återhämtningen har i alla fall gått så pass långt för Mrabti att han kan snöra på sig fotbollsskorna och göra lättare teknik- och passningsövningar på planen vid sidan om medan resten av laget kör vanlig träning.
– De första månaderna jobbade jag för att bara kunna springa, och när man väl kunde börja springa var det ett stort glädjebesked. Nu har jag spelat lite lätt själv och med tränare, inte med laget direkt, men det har gått och göra, och det är glädjande. Då får man lite mer motivation och känner att ”nu är det bara touchen som ska hittas”, och sedan är det den fysiska biten som ska klaras av.
Får de hålla tillbaka dig lite?
– Jo, lite så är det absolut. Man vill vara med på lite fler övningar än man får. Men man får skynda långsamt.
Mrabti menar att det betyder mycket att få hänga med lagkamraterna ute på träningsanläggningen trots att han inte är med och tränar med resten av laget.
– Det är viktigt, man är ju själv en spelare i laget som vill bidra även som glädjespridare. Så det är väldigt viktigt att jag är här. I början av min skadefas var jag inte så mycket med laget, utan var mer på Sophiahemmet. Nu har det blivit en mix. Men det är klart att det är viktigt att hänga här för att komma in i lagstämningen och känna kemin, lära känna varandra och de nya spelarna som kommer in.
Hur känner man när laget går knackigt och man själv står bredvid och inte kan bidra?
– Det är klart att det är tufft, men man kan komma in i perioder där det är lite tuffare, det gjorde vi förra året också under en period. Men vi är så pass bra att vi kommer vända det här. Det är bara en tidsfråga om när. Nu har vi haft det halvknackigt de senaste matcherna, men vi har bra spelare och ett bra tålamod i vårt lag. Så det kommer.
MISSA INTE!
– Allt om Djurgården – Gå till FotbollDirekts Dif-sida
– Han kan göra Dif–comeback i morgon
– Tungt i Djurgården – men nu på stora scenen: ”Väldigt glad”
FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!
– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM
ELITEFOOTBALL – Sveriges bästa statistik-databas för svensk fotboll
Den här artikeln handlar om: