PÅ FD – ”Jag tycker inte att jag fick rätt behandling i Malmö”
GÖTEBORG. Johan Hammar, 23, kom hem till Malmö efter tre år som ungdomsproffs i Everton. Men det blev inte som han hade tänkt sig. Istället lämnade han klubben trots ett år kvar på kontraktet och i fjol fick han sitt genombrott i Örgryte i superettan.
– Man behöver en klubb som tror på en och det kände jag inte alltid att jag hade i Malmö, säger han i podcasten FD 60 Minuter.
2013 skrev Johan Hammar, då 19 år, på för Malmö FF efter att ha varit ungdomsproffs i engelska Everton. Men han fick det aldrig att lossna i MFF och trots att han var med om SM-guld och Champions League-resa.
– Man behöver en klubb som tror på en och det kände jag inte alltid att jag hade i Malmö. Jag skrev på ett treårskontrakt i december 2013, och då var Rikard (Norling) fortfarande kvar. Av honom kände jag det förtroendet. Men sen efter tränarbytet där så kändes det inte alls likadant. Jag vill inte sitta och gnälla och säga ”jag fick aldrig chansen” men jag spelade inte under samma regler och premisser då, det kände jag själv, säger han och fortsätter.
– Då tappar man lätt fokuset också och det gjorde jag några månader där. Då kände jag att ”jag är så långt ifrån här nu” för även om jag satt på bänken så kändes det ändå som att jag var långt ifrån. Jag fick inte rätt signaler där av Åge (Hareide), tyckte jag.
Medan Pawel Cibicki och Simon Kroon tog striden mot Åge Hareide i media så stack Johan Hammar på lån till norska Fredrikstad.
– Jag tror jag lämnade i bra tid där när jag gick på lån, även om jag skulle gått på lån tidigare. Men jag gjorde det ändå i tid, innan det gick för långt. Det fanns många dagar när man inte var nöjd med hur det var i Malmö, och det pratade vi yngre spelare också om. Men man har inte riktigt den sitsen att man kan ta upp det på samma sätt då. ”Mackan” (Markus Rosenberg) och ”Gische” (Guillermo Molins) såg hur vi kände, och de försökte liksom, men jag tror inte att det gick fram till de som ledde laget då.
Hammar ger ett exempel på varför han kände sig långt från laget.
– Jag hade aldrig kunnat säga till Åge att ”jag ska vara en startspelare”, för det var Filip Helander och Erik Johansson som spelade då och det är två jättebra mittbackar. Så det var aldrig det. Jag kommer ihåg en match, vi mötte Norrköping. Då blev jag utbytt i paus, de hade en man utvisad och det stod 0-0. Han satte in Halsti som mittback istället, och där fick jag ingen förklaring riktigt. Sånt tär på en när man är yngre, men det ger också en bra lektion i att så kommer det se ut under vissa tränare. Och det enda jag kan göra är max själv hela tiden.
Snackade någonsin med Åge då?
– Nej, inte så mycket. Det var inte hans ledarstil riktigt, även om jag gick in själv till honom någon gång.
Hur känns det här såhär i efterhand?
– Jag tycker inte jag fick rätt behandling ibland och sen ska man vara självkritisk också och jag tappade lite fokus i Malmö, det gjorde jag. Jag tog inte de extra timmarna i gymmet som jag behövde, sprang inte de extra meterna i U21-matcherna och ja… det går väl lite hand i hand också.
Med vilken feeling lämnade du Malmö?
– Jag är ju en Malmö-grabb fortfarande, följer deras matcher och vill deras bästa. Som jag sagt tidigare: om inte jag kan vinna ett SM-guld så ska Malmö vinna guldet, så kommer jag alltid tycka. Men det är klart att när det ändå är ens lag sen jag var liten, jag kommer dit och inte slår igenom och inte känner mig helt rättvist behandlad, då tappar man lite känslor klubben, det gör man. Men det finns fortfarande mycket känslor klar för Malmö. Det kanske kommer bli bättre med åren.
Vill du spela i MFF igen?
– Jo, det vill jag väl. Spela vill jag göra i MFF, jag vill inte sitta på bänken i MFF.
MISSA INTE!
– Allt om Malmö FF – Gå till FotbollDirekts MFF-sida
– Tårarna i Malmö: ”Nu är det över”
– MP:s oväntad samtal – med AIK-kollegan
FÖLJ FOTBOLLDIREKT FÖR DE SENASTE NYHETERNA OM SVENSK FOTBOLL!
– TWITTER
– FACEBOOK
– INSTAGRAM
Den här artikeln handlar om: