PÅ FD: Tvingades lämna Blåvitt – i kontakt med nya klubbar
David Boo Wiklander fick lämna IFK Göteborg. Det är fortfarande oklart om han fortsätter spela eller satsar fullt ut på en civil karriär. Men klubbar i Göteborgsområdet har hört av sig till den rutinerade mittbacken:
– Det har funnits en del kontakter, absolut, säger Boo Wiklander till FotbollDirekt.se.
Det var i början på december som det kom ut: IFK Göteborg valde att inte förlänga lagkaptenen David Boo Wiklanders kontrakt.
Boo Wiklander bekräftade själv för GT att han fått beskedet, och att det kunde innebära slutet på hans fotbollskarriär: ”Spontant känns det som att jag får pensionera mig” sade 34-åringen.
Anledningen till det är att urvalet klubbar krympt ordentligt då Boo Wiklander med familj rotat sig i Göteborg. Det fick uppmärksamhet när han tvingades avstå matcher med sin dåvarande klubb Hammarby hösten 2016, på grund av att hans son var sjuk och behövde läkarvård.
Det är något som nu gör att han inte vill flytta igen, och det är inte aktuellt med elitklubbar längre bort än pendlingsavstånd. Boo Wiklander har också arbetat civilt bredvid fotbollen i flera år, något som också underlättar ett karriärsavslut vad gäller fotbollen.
Nu är det januari och något tydligt besked finns ännu inte:
– Man vet att det rör inte på sig på fotbollsmarknaden förrän en bit in i januari. Sedan får vi se var man hamnar. Det har inte tagits något slutgiltigt beslut kring att fortsätta spela heller. Nu får man avvakta och se vad som händer, ha is i magen och passa på att umgås med familjen så mycket som möjligt, säger Boo Wiklander till FotbollDirekt.se.
David Boo Wiklander var en startspelare i IFK Norrköping när klubben överraskande tog hem SM-guldet 2015, men fick sedan inget nytt kontrakt när hans avtal löpte ut det året.
Istället var han klubblös en hel vår, innan Hammarby till sist värvade in honom 2016, efter att transferfönstret stängt.
Du har varit i en liknande situation tidigare?
– Ja, men jag hade i stort sett lagt av där innan Hammarby kom in i bilden. Förutom att det är svårt att tappa ner på träningen, svårt att gå från 150 till 100 procent, man är så van att hålla i gång kroppen. Men mentalt hade jag redan slutat.
– Det är tre år sedan nu, och det är därför som situationen inte är helt ovan. Men vi får se, 2019 kommer bli ett bra år alldeles oavsett om jag fortsätter spela fotboll eller inte.
Att du har ett civilt jobb gör att det är enklare att ha i is i magen med det här beslutet än om fotbollen varit det enda?
– Helt rätt. Jag har full respekt och förståelse att man ska vara önskad av klubbar, men jag kommer alltid sitta med sista beslutet om jag ska fortsätta eller inte. Det trumfkortet vill man ha. Hade man bara varit fotbollspelare så hade man nog försökt fortsätta så länge som möjligt, kramat ut så mycket pengar som det bara går. Men jag är inte i den situationen.
Samtidigt bekräftar han att han sedan avskedet från Blåvitt haft kontakter med andra klubbar:
– Det har funnits en del, absolut. Men jag väljer att med respekt för klubbar och supportar inte säga för mycket och spä på spekulationer. Man har respekt för att det finns en rivalitet mellan klubbarna. Det finns inget mer att säga just nu än att inget definitivt beslut är taget åt något håll.
Men det handlar då givetvis om klubbar i närområdet? Man har svårt att se att du får förslag från en klubb i Norrland när du varit så tydlig med att du ska vara kvar i Göteborg…
– Så är det. Det är inom pendlingsavstånd. Det hade inte varit speciellt miljövänligt att pendla upp till Norrland (skratt).
När ett besked kan komma? Oavsett så känner han själv att han i dag har ett annat sug efter att fortsätta spela än han hade efter Norrköpingssortin 2015. Att det skulle dröja så långt in som i april innan något är klart med ny klubb eller karriärsstopp är inte troligt.
– Den situationen är nog inte så aktuell längre. Jag var inte inställd på att fortsätta då, men fotbollsmässigt är det inte acceptabelt att tacka nej till att spela inför sådan publik som Hammarby har
– Efter att jag lämnade Norrköping hade jag inte suget efter fotboll på samma sätt. Här har jag fortfarande glädjen kvar, sedan är det andra bitar som spelar in; att man är på hemmaplan, med familj, släkt och vänner runt sig. Och det är tid som man inte haft tidigare, om man bestämmer sig för att sluta. Så det är mycket att ta in, och det kan gå från dag till dag också hur man känner kring att fortsätta eller sluta. Vi får se.
Den här artikeln handlar om: