KRÖNIKA: “Perfekt” IFK Göteborg sänkte AIK

IFK Göteborg såg till att ordna en sista omgång där det fortfarande är tre lag som har chansen att vinna guld, med tanke på den här säsongen är det inte alls speciellt förvånande men nu är det också ett faktum. Den här matchen fick en vinnare till slut även om det inte var med någon stor marginal. Men vi tar det från början.

Dickson Etuhu stämplade in, bokstavligen talet, i matchens inledande sekunder. Han var på plats från start och redo för krig. Inledningsvis var det också AIK som kopplade ett visst grepp utan att det gav hemmalaget en uppsjö av klara målchanser, men i duellerna och i spelet var man tydliga och bestämda. Blåvitt hamnade lite lågt i sitt försvarsspel, kanske planerat, men framför allt var man aningen passiva och lät AIK styra händelserna.

När Henok Goitom tryckte in ledningsmålet efter 19 minuters spel var det rättvist så långt och hemmalaget kändes starka, skarpa och mycket fokuserade. Tyvärr för Gnaget verkade den skärpan försvinna i glädeyran vid målet. Jos Hooiveld missade först ett längre uppspel med sin vänsterfot, några sekunder senare missade samma man en rensning som hamnade framför fötterna på Gustav Engvall. Pang upp i nättaket och Blåvitt hade kvitterat, mindre än en och halv minut efter att AIK tagit ledningen.

I och med detta förlopp med två snabba mål ändrade matchen skepnad en aning, AIK tappade initiativet och matchen sjönk lite i intensitet, IFK Göteborg hade en ganska bra period i den senare delen av halvleken men det var fortfarande relativt få målchanser som skapades.

Andra halvlek blev en intressant uppgörelse men om sanningen ska fram så skapade inte AIK speciellt mycket. Blåvitt stängde ytor och genomförde den defensiva delen av sin matchplan nära nog 100%. Göteborg lade verkligen ned hårt arbete samtidigt som man var bra i sitt positionsspel. AIK fick inga ytor att ta fart i och inte heller några ytor att skapa chanser i. Blåvitt bromsade effektivt ned AIK:s anfallsspel.

När Gustav Engvall mycket skickligt gjorde sitt andra mål för kvällen och gav sitt Göteborg ledningen var det logiskt. AIK kom inte igång nu heller, Göteborg lyckades stänga ytorna och det var egentligen bara vid fasta situationer som det kändes riktigt farligt. Matchen bjöd sedan på lite öppnare spel den sista delen när AIK valde att chansa lite med en trebackslinje och kanske borde IFK utnyttjat de ytor som uppstod lite bättre, men vi fick inga fler mål den här kvällen. IFK Göteborg tog en mycket tung och meriterande seger mot ett AIK som varit oslagbart på Friends i det allsvenska spelet.

***

Presskonferensen bjöd på en nöjd och mycket pratglad Jörgen Lennartsson som villigt svarade på allt och allas frågor med långa uttömmande svar. Andreas Alm var av förståeliga skäl mer dämpad och fåordig.

Lennartsson var mycket nöjd med lagets ”mentala styrka” och pratade om team spirit och han öste givetvis beröm över matchhjälten Engvall. Jag skulle säga att IFK Göteborg genomförde en taktisk triumf och att valet av ”2,5 mittfältare och 1,5 forward” (det var så Lennartsson beskrev Mads Albaeks roll i matchen) var fullständigt korrekt. Mohamed Bangura syntes nästan bara till vid sina inkast, Henok Goitom försvann i skuggan av Gustav Svensson och Sebastian Eriksson och Stefan Ishizaki fick allt mindre ytor ju längre matchen led. Alm flyttade in Ishi som central mittfältare i senare delen av matchen, då fick han visserligen en del boll men då väldigt djupt ner mot egen backlinje.

Andreas Alm kunde inte annat än att vara dämpad efter matchen, hans lag klarade inte riktigt av att bryta ner Blåvitt den här gången. Med de givna förutsättningarna hade han inte så väldigt mycket mer att göra. Han bytte in Fredrik Brustad och flyttade då in Ishizaki centralt men utan att det gav någon utdelning. Den all sista chansningen blev en trebackslinje, in med mittbacken (!) Sonko Sundberg på topp men inte heller då fick man den önskade utdelningen.

***

Fotboll kan vara antingen väldigt enkelt eller väldigt komplext, men det här resultatet får anses som enkelt och logiskt på det sättet att iFK Göteborg genomför sin match på ett näst intill perfekt sätt medan AIK inte gjorde det. De båda målen som Göteborg gör är visserligen bra prestationer, av främst Engvall, men också frukten av dåligt försvarsspel. Den typen av misstag blir ofta dyrbara, väldigt dyrbara.

***

Nu återstår det en omgång och hoppet för Göteborg ökade medan AIK har ett tuffare utgångsläge. Dock ska man komma ihåg att AIK, liksom IFK Norrköping och IFK Göteborg, bara kan påverka sin egen match.

IFK Norrköping har en tuff match framför sig, Malmö FF på bortaplan är ingen lek. Huruvida Malmö kommer att gå in helhjärtat tror jag inte ens är en fråga man behöver ställa sig. Malmö vill vinna, måste vinna och, för sin egen skull, ge sig själva ett bra genrep inför deras mycket viktiga match i Champions League (Shaktar Donetsk borta). Malmö har en bred trupp och är vana vid tätt matchande. Oavsett om man låter några spelare vila (som man gjorde senast mot Hammarby) kommer man att ställa ett bra lag på planen mot Peking. IFK Norrköping har varit fantastiskt bra den här hösten och ingen kan säga något om Peking slår Malmö på lördag, gör man det är man värdiga Svenska Mästare.

IFK Göteborg hade en vårsäsong som var imponerande och serieledningen växte sig stark och var ett tag flertalet poäng. Nu ligger man hack i häl på Peking och har Kalmar FF hemma i sista omgången. Lennartsson pratade på presskonferensen om ”ett annat sorts mentalt hinder” än gårdagens i den kommande matchen. IFK Göteborg ska slå Kalmar FF, gör man inte det är man inte värda guldet. Så är det.

AIK reser till Örebro och seger är naturligtvis det enda som gäller. Det ligger förstås en stor besvikelse i den här förlusten men den är man skyldiga att borsta av sig och fokusera på den sista uppgiften. Oavsett vad är seger mot ÖSK ett måste, något annat behöver man inte fundera på. Haukar Hauksson är avstängd men kanske kan man få tillbaka mittfältsmotorn Ofori till lördagens match, han skulle betyda en hel del.

***

På lördag vid 15.00 vet vi vilket lag som blir mästare och att det avgörs i den allra sista omgången känns värdigt en allsvensk säsong som varit helt fenomenal på så många sätt.

Norrköping, Göteborg eller AIK?

Janne Andersson, Jörgen Lennartsson eller Andreas Alm?

Emir Kujovic, Gustav Engvall eller Henok Goitom?

Peking fanz, Änglarna eller Black Army?

Lördag 15.00 som sagt.