SANDAHL: “Malmö hade inte glömt”

Hemmalaget säkrade Europaspel och gav sig själva chansen att ta guld. Gästernas säsong är ”över” och den sämsta sedan 2012. Här är Lennart Sandahls tankar efter att ha sett Malmö FF besegra AIK med 2-0. 

Inget annat än rättvist

AIK försökte kväva Malmö FF och själva ta det som bjöds på. Och det fungerade rätt så bra i en timme. Men till slut kostade det AIK för mycket energi att ligga lågt, jaga boll och själva ha svårt att bygga längre anfall. Hade AIK en enda riktigt fet målchans? 

Nej, vore det inte för Budimir Janosevic – som var lite väl hård mot sig själv efter matchen – många jätteräddningar så hade MFF gått ifrån betydligt tidigare än man gjorde. 

Det var ganska talande för styrkeförhållandena när Uwe Rösler skickade in Anders Christiansen och Guillermo Molins samtidigt som Rikard Norling hade Robert Lundström (som nyss kommit tillbaka), Heradi Rashidi (som stått för en svag säsong) och en intetsägande Felix Michel att kasta in. I en match mellan två lag som spelmässigt inte motsvarat förväntningarna i år så var MFF det klart bättre laget. 

Malmös revansch

Sebastian Larssons hyschning för ett år sedan skapade ett våldsamt tumult där och då. Men också en nagel i ögat som MFF tog med sig till gårdagens match på Stadion – ett år senare. Att hemmapubliken skulle bua ut Larsson efter noter var ingen överraskning. Men Markus Rosenberg avslöjade även att det användes i omklädningsrummet som extra motivation. 
“Jag sa att när det gör som ondast, tänk då på vad som hände där förra året.” 
Malmö hade inte glömt och Malmö fick sista ordet.

Märkligt att INTE förlänga med Goitom

Mr AIK sen Nils-Eric Johansson tvingades lägga av. Även om Per Karlsson varit klubben trogen i alla år så är det Henok Goitom som är lagets stora ledare. Nu löper kontraktet ut och jag tycker det är märkligt att klubben ännu inte valt att förlänga avtalet med ett år till. Visst, säsongen började riktigt tungt med dåligt med speltid, måltorka där målskörden (tio stycken) har först på slutet putsats upp på en okej nivå. Men det är uppenbart att AIK-ambassadör Goitom betyder väldigt mycket även utanför planen. Oavsett Norlings framtid i klubben så bör det finnas plats för en spelare och människa som Goitom även nästa år. Chinedu Obasi lämnar och högst troligt även Tarik Elyounoussi – som många tränare säkert skulle ha använt som anfallare – som kanske vill hitta en ny utmaning och tjäna några extra kronor. I den mixade zonen sa Goitom att parterna ska träffas inom de kommande tio dagarna och för AIK:s skulle hoppas jag att de kommer överens. För Goitom har fortfarande mer att bjuda på i allsvenskan. 

Båda lagen måste bygga om

Det är inte bara AIK som måste bygga om, så måste också Malmös ledning tänka inför 2020. Oavsett utgång för MFF så har unga spelare fått stå ut sidan den här säsongen och i Europa League har laget visa sig riktigt ålderstiget i jämförelse med andra klubbar. MFF som ju har ett konstant flöde av unga löften från sin akademi? Det är dags att våga släppa fram nästa Rosenberg, Molins eller Safari nu. För det finns hunger på bänken, läktaren och utlåningslistan som behöver få chansen för att växa. Tim Prica och Amel Mujanic spås en lovande framtid men har inte fått chansen. Nästa år hoppas jag att spelare som Pavle Vagic, Adi Nalic mfl får stanna i truppen och en ärlig chans. Med eller utan Rösler på tränarbänken. 

Och lite samma sak gäller AIK. Här har Bilal Hussein visserligen släppts fram och det finns löften som målvakten Samuel Brolin och Eric Kahl som knackar på dörren. Men AIK har just nu inte många spelare som går att sälja för större pengar och – som även Björn Wesström varit inne på – så behöver truppen föryngras till nästa år. Få in hunger och utvecklingspotential. Läget kan komma helt naturligt då Enoch Kofi Adu sägs vilja gå vidare, Elyounoussi har utgående kontrakt och även andra namn kan försvinna. 

Galet avgörande väntar 

Tre lag som har god eller relativt god chans att ta guldet i sista omgången, när hände det senast? Av de tio senaste årens guldstrider är den mest minnesvärda för mig den rena guldfinalen på Gamla Ullevi 2009 när AIK-kaptenen Daniel Tjernström fick avgöra med ett sällsynt mål. Frågan är om 2019 kan bli ännu mer klassisk? För det är inte Örebro hemma som väntar Djurgården. IFK Norrköping kan många gånger vara en obehaglig motståndare på bortaplan Det vet alla. Samtidigt har ett ”AC”-löst Malmö FF en tripp till Örebro som bara ska avklaras och Hammarby verkar helt omöjligt kunna tappa poäng på hemmaplan just nu. Djurgårdens trumfkort här är naturligtvis att kryss räcker. Och med tanke på flytet man haft i höst så tror jag fortfarande att man står pall. Om inte... ja, då har vi en helt vansinnigt spännande jakt på bäst målskillnad mellan MFF och Hammarby framför oss. 

Det enda vi vet med säkerhet är att det här kommer bli sjukt spännande in i det sista. Jag själv kommer förmodligen vara på plats på Hammarby-Häcken med både en split- och trippelscreen...

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: