SPELARBETYG – EKWALL: ”Inget som får Rosenberg, AC och Safari att tända till”

Malmö FF kan konsten att göra precis vad som är tillräckligt i Europa. Även om de inte är bra nog. För det var ett nonchalant, temposvagt och väldigt slarvigt MFF vi fick se i slovenska Domzale. Så pass illa att Johan Dahlin till slut räddade Uwe Röslers lag från en förlust.

Det är möjligt att det var miljön och kulissen som sänkte temperaturen på MFF-spelarna.

Domzale Sports Park såg ut lite som Hästhagens IP bakom Kronprinsen i Malmö, en fotbollsarena som Gud glömde med löparbanor och en enda stor betongkoloss som läktare på långsidan.

Domzale har normalt 830 pers i snitt på sina hemmamatcher och det enda som gick igenom rutan i form av ljud var det hundratalet Malmöfans som tryckts ihop i ett hörn.

Samtidigt som det gick att se bilar forsa fram på en landsväg sidan om ”arenan” och bakom det tält som såg ut att sälja nåt grillat i bröd och möjligen en kall Lazko (däremot ingen swimmingpool som AIK hade i Armenien, den slår det mesta).

Det är ju inget som får spelare som Markus Rosenberg, Behrang Safari och Anders Christiansen att tända till på alla sina cylindrar.

Snarare tvärtom.

Det såg sannerligen ut att ha påverkat, för det var ett Malmö FF som lunkade omkring för halv maskin.

Noll tempo i passningsspelet, lite lagom fart in i närkamper och väldigt låg energinivå.

Ja, det var varmt. Men det var lika varmt för Domzale.

Ett lag anfört av den gamle Hajduk-liraren, 33-årige bosniern Senijad Ibricic och den 192 cm långa jamaicanen Shamar Nicholson.

Ett lag som i det närmast spelade futsal utomhus, med ständiga försök till lösningar via väggspel och instick; lite klurigt att hantera längs marken och inte helt lätt att styra bort jamaicanen när Ibricic fick oceaner av tid att måtta passningar med sina känsliga fötter.

Den här matchen kunde Malmö FF sannerligen ha tagit död på redan här, för när de väl tog tag i saker och ting kollektivt (direkt efter slovenernas mål) så visade det sig att Domzale var precis som ryktet, som ett juniorlag i försvarsspelet.

Nu var det som om MFF inte orkade ta i mycket mer än tillräckligt och det kunde slutat illa när Johan Dahlin fick reda ut ett par riktigt bra lägen för hemmalaget.

2-2 är 2-2 är ett så pass bra resultat att det (sannolikt) inte ens krävs en seger i Malmö för att MFF ska ta sig vidare.

Det var lite småkul att se Domzale trilla boll, men jag har väldigt svårt att se hur de ska kunna vinna på Stadion.

Mina MFF-betyg:

Johan Dahlin 3

**

Lasse Nielsen (80) 1

Rasmus Bengtsson 2

Behang Safari 2

***

Jo Inge Berget 1

Fouad Bachirou 2

Anders Christiansen 2

Oscar Lewicki 3

Sören Rieks (68) 2

***

Markus Rosenberg 2

Marcus Antonsson (77) 2

Avbytare:

Jonas Knudsen (68), Guillermo Molins (77) och Franz Brorsson (80) spelade för kort tid för betyg.

***

Häcken gjorde en heroisk insats i Alkmaar, trots att laget fick ett chockbesked bara timmarna före kick off.

0-0 mot AZ är ett strålande resultat inför returen.

Fint kollektivt försvarsspel från Andreas Alms mannar och några fina parader av allsvenskans just nu bästa målvakt, Peter Abrahamsson.

Men också ett ribbskott från Ahmed Yasin och några halvbra Häcken-lägen.

Strålande på alla sätt på planen, men totalt megafiasko utanför.

När Alexander Jeremejeff inte kom till spel – trots att han var på plats i Holland – anade vi att han var på väg att säljas i sista stund. Eller möjligen blivit sjuk.

Istället visade det sig att Jeremejeff aldrig blivit anmäld till Uefa i den trupp man måste lämna inför matcherna.

Någon i Häcken hade helt enkelt glömt att skriva ned namnet på en av lagets bästa spelare.

Givetvis den mänskliga faktorn och jobbigt för den som missat.

Men tänk hur det känns för Jeremejeff.

Han hade definitivt behövts i det hemmamöte som stundar, men inte ens där får han delta.

***

Jordan Larsson, däremot, skeppades iväg till Moskva strax innan Norrköping mönstrade sin elva till mötet med lettiska Liepaja.

Kul för Larsson, givetvis, och bra tryck i kassan (det talas om 40 millar) för Norrköping.

Men vem skulle göra målen, var den stora frågan inför kvalmatchen.

Efter 32 sekunder hade Simon Thern prickat in 1-0.

Norrköping hade sannerligen lägen till fler mål men tappade det fasta greppet om den här matchen.

Då fick Sead Haksabanovic chansen, framplockad från en position någonstans till höger om fiskpinnarna i frysboxen på Norrköpings bänk.

Han behövde inte många minuter förrän han drev fram bollen med fart och borrade in 2-0-målet med en riktig pärla.

Var det målet som får fart på Haksabanovic i IFK?

I sådana fall lägligt när Jordan Larsson nu är försvinner.

Och målet…ja, det var nog exakt vad Norrköping behövde inför returen i Lettland.