”Walkers allvarliga situation – djurgårdsfans, hjälp honom”

KRÖNIKA. Jag mår dåligt för Kevin Walkers skull. Men även för Djurgården som klubb och för det stora flertalet fans. Vad är det som händer i vissa supporterkretsar i Djurgården? Hoten mot Kevin Walker är så fruktansvärt långt över alla gränser. Och för vad?

Kevin Walker borde vara en hjälte och hans namn borde ha stärkts ytterligare av ett viktigt mål i slutskedet av en match mot en guldfavorit. Men inte. Istället blir han jagad och hotad för att han gjorde mål i “fel” match.

Kevin Walker har kommit att bli en ledare och ett av ansiktena utåt för det Djurgården som jobbar så hårt, med så små medel, för att bli ett topplag.

Nu jagas han hårt av vissa fans. Men för vad? Jo, för att han gav Djurgården en av de största framgångarna i år när han nyligen räddade en poäng mot Blåvitt. Att ta en straff mot kanske blivande svenska mästarna några minuter före slutet borde på ett avgörande vis ha gjort hans namn större i Djurgårdskretsar. Men istället har mörka krafter punktmarkerat honom med hot sedan målet.

Vi har i dag uppgifter om att anonyma personer gjort påtryckningar mot Djurgårdens ledning, allt för att stoppa Walker från matchen mot Falkenberg. Walker insisterade ändå på att åka med.

När han sedan kom hem efter matchen mot Falkenberg fick han besök av flera supportrar som kretsade kring hans hus och uppträdde så hotfullt att det slutade med att Walker och Djurgården kände sig tvingade att polisanmäla händelsen. Detta enligt uppgifter till FotbollDirekt.

Fullständigt barockt. Jag blir ledsen.

****
Kevin Walker är en suverän karaktär och en perfekt ambassadör för vilken klubb som helst. I Djurgården kan han komma att utgöra en grund under fyra-fem år till.

En personlighet som jag vet inifrån bygger det nya Djurgården enormt. En god människa rakt igenom.

Men frågan är hur han påverkats av hatet som riktats mot honom. Klart är definitivt att Djurgården mobiliserat allt vad organisationen kan för att skydda honom sedan mötet med IFK Göteborg.

Man blir ledsen och det går inte att vara tyst när en god medmänniska drabbas så här. Oavsett vem det handlar om. Oavsett klubb.

Så här får det omöjligen se ut. Dessa mörka krafter måste bort.
Att dialog hjälper är jag mycket tveksam till. Som så många varit inne på tidigare, bland annat klubbar och polis: vissa når man inte.

Jag försöker se framför mig vad dessa människor vill uppnå, hur man inte ser hur man allvarligt skapar sprickor i det Djurgården som jobbar så hårt för att nå toppen igen och där ledningen håller hårt i Kevin som ett frontnamn för många år framåt.

Nu hoppas jag att polisens utredning ger resultat och att situationen lugnar ner sig för Kevin Walker och hans familj.

****
Jag kan inte annat än hoppas att varenda en i fotbolls-Sverige tänker på Kevin och att det inte stannar vid det. Hör av er och visa att ni finns.
Nästa gång kan det vara ni som drabbas.

Jag hoppas likaledes på ett kraftfullt fördömande från Järnkaminerna, för att visa hur Djurgården är så mycket familj som man brukar ha som en genuin slogan.

Och vad har man egentligen lärt av fjolårets dödsfall i Helsingborg, där offret dessutom var djurgårdare? Så mycket mer än det här, hoppas jag innerligt.

Ilskan över att resultatet mot Blåvitt hjälpte AIK var för vissa djurgårdare stor. Det är lätt att inse att det svider. Men där måste det ju stanna. Eller hur? Vissa gränser får aldrig passeras.

Jag gillar inte det allt mer upphettade klimat som råder i den allsvenska fotbollen.

Kring bengaler (nej våld och bengaler är inte samma sak), kring ett upptrissat våld mellan fans och polis och nu fans som hotar egna spelare.

Det är nu man vill se alla inblandade bara säga att det får vara nog. Och också kraftfullt visa det.

Den här utvecklingen kan ju inte tillåtas fortsätta kring en så fantastisk produkt den allsvenska fotbollen håller på att växa ut till.

Sådana här gånger får inte tystnad råda. Det är så oerhört viktigt att visa att alla står upp mot extremarter.

Jag tycker att svenska klubbar lite för länge aktat sig för att ta tag i dessa problem fullt ut. När det händer så blir det mer pliktskyldiga fördömanden och så hoppas man på att det lägger sig och att det dröjer till nästa gång. Klubbarna har på så sätt lite sig själva att skylla, men samtidigt behövs ett ännu starkare och tydligare stöd från samhället.

Kommer dessa människor att kunna identifieras och stängas av? Inte på annat sätt än ett effektivt polisiärt arbete.

Allt för många vänder sig för ofta bort – tittar ner.
Vill inte se, hoppas att det försvinner av sig självt.
Och förmodligen gör jag själv inte heller tillräckligt.

Men det är just sådant som förmodligen allra mest släpper loss hat och hot i vårt samhälle.

Det enkla som inte borde vara så svårt men som ju är det: grundvärderingar och moral.

Behöver fotbollen någon stridbar samordnare i stil med Mona Sahlin eller Björn Eriksson för att värna om fotbollens demokrati och jämlikhet? Ja, jag tror det.

Det är det viktigaste av kortsiktiga initiativ jag kan se. Ett starkt samlande ansikte utåt.

Fotbollförbundet måste tänka ännu större än i dag, samt få ännu mer hjälp av samhället och av media.

Avslutningsvis vill jag hävda att Walker stått för tiotalets dubbel i hur han klarade av pressen när han gick igenom ett enormt sammanhang som Idol och till och med vann samtidigt som han fick ett genombrott som fotbollsspelare.

Ola Gustavsson, chefredaktör FotbollDirekt.se.