Vågade utspelet – vill göra Källström till mittback

Argentina är ett världslag med en offensiv som kanske är världens bästa. Yaddi yaddi.
Jag tycker mer att man kan ha i beräkningarna det en av mina bekanta twittrade i går, när man ska analysera Sveriges insats mot Messi & co.

”Å Sverige ba’: Messi, kung, Argentinas VM-lag, drömmatch. Å Argentina ba’: Är vi i Oslo eller Schweiz?”

Ungefär den inställningen hade nog många av de argentinska spelarna till matchen. Men visst, faktum kvarstår: en 80-procentig Aguero eller Messi är betydligt bättre än det mesta (läs allt utom Zlatan Ibrahimovic) som Sverige kan skaka fram i anfallsväg.

Ändå var det inte i offensiven som Sverige hade problem. Alexander Kacaniklic känns hundra gånger mer spännande än Seb Larsson någonsin gjorde, och det säger inte så lite det. Jimmy Durmaz kan mycket väl lyckas med att ta det steget som Emir Bajrami inte lyckades med. Alexs och Jimmys problem är förstås fortfarande ojämnheten och den mindre bra egenskapen att ”försvinna” ur matcherna. Men sådant där blir bättre med åren, tror jag. Sen så hör det också ganska ofta samman med den spelartyp, irrationell ytter, som de båda representerar.

****
Sveriges problem hittar vi där Sverige alltid haft som minst problem. I försvaret. Jonas Olsson och Andreas Granqvist är impulsiva. Och då menar jag endast och uteslutande impulsiva. Man vet aldrig var man har dem och det kan bli allt mellan himmel (tyvärr ganska sällan) och pannkaka (tyvärr desto oftare).

Jonas Olsson må vara en bra back i Premier League, i ett lag och en liga som passar honom som handen i handsken.
”Granen” har ofta beskrivits som en spelande mittback, men jag vet inte, jag tycker mest det ser stabbigt och okontrollerat ut när han ska sköta uppspelen. Möjligtvis så är han hyfsad med bollen vid fötterna, det vill säga att han kan dribbla sin gubbe (vilket ju får anses som ganska bra med svenska mittbacksmått mätt) men det är en annan femma att sätta igång spelet med bra passningar.

Sverige har mött Brasilien, Tyskland, Englands b-lag och Argentina på halvfart. Jag vet, det är en knippe bra offensiva kvalitéer. Men det har tidigare svenska landslag också ställts mot, och även om dessa också blivit tillbakatryckta så har det ändå inte sett ut som första halvlek mot Tyskland och stora delar av Argentina-matchen. Trots att Sverige trycker ihop laget och överbelastar något djävulskt med folk precis utanför straffområdet så spelar två, tre av motståndarna sig igenom med kvicka kombinationer och väggspel.

Ibland studsar den på något svenskt knä. Ibland fläker sig någon fram i sista sekund. Ibland blir det mål. Känslan är att det aldrig är ”under full kontroll”.

Det hör säkerligen ihop med att Hamrén förespråkar ett mer offensivt spel än föregångaren. Beundransvärt, absolut, men många gånger också dumdristigt.

****

Jag förstår att Hamrén att man vill spela ihop ett mittbackspar men jag kan inte förstå varför han inte tog chansen att testa en sån som Rasmus Bengtsson. Han är ordinarie i ett holländskt topplag och tekniskt och passningsmässigt sett skulle jag vilja påstå att han är bra mycket bättre än såväl Olsson som ”Granen”. Om nu hade man en match mot ett bra motstånd och det är ganska uppenbart att det inte fungerar. Varför ska man då inte kunna möblera om lite i det centrala försvaret också?

Jag tänker många gånger att vi saknar Olof Mellberg mer än vi hade saknat Zlatan. Och, visst, Mellberg var väl inte prickfri i början av sin landslagskarriär han heller och det tog ett tag innan han hade ”spelats in” och blivit en trygg mittbacksledare som tog över efter ”Bjärred”, Björklund och kompani. Och Mellberg var också impulsiv, precis som Olsson och Granqvist, däremot var han det på ett kontrollerat sätt samtidigt som han bredvid sig oftast hade en väldigt icke impulsiv kollega.

Därför tror jag att framför allt Jonas Olsson hade kunnat bli en riktigt, riktigt bra del i ett mittlås, med någon mer kontrollerad, lugn och bolltrygg bredvid sig.

****

Det finns förstås vissa problem i anfallet också, men det är först när Zlatan och Elmander inte spelar som de uppenbarar sig på allvar. Bakom är det nämligen oroväckande tunt.

Mathias Ranégie. Man ska ju inte hoppa på de som redan ligger men Herre. Gud.
Har han gjort ett enda rätt nu under två landskamper? Det vår nya nationalarena heter är den direkta motsatsen till vad ”Ragge” är med bollen. Han tar emot när han ska skarva, skarvar när han ska ta emot, håller i när han ska bevara tempot, och slår iväg bollen för tidigt när han ska hålla i. Han är som Zlatan utan bollkontroll, touch och spelsinne.

Tobias Hysén är snabb och så jobbar han alltid och hela tiden. Men bolltouchen är inte av internationellt snitt och målsinnet verkar ha stannat på Kamratgården anno 2011.

Jag klagar inte om Samuel Armenteros, som ändå gjort en och annan balja i Eredivisie (JA JAG VET DET GJORDE MARCUS BERG OCKSÅ EN GÅNG I TIDEN) får chansen inom kort. Hysén och Ranégie är 30 och 28 och jag tvivlar på att de kommer bli speciellt mycket bättre och kunna tillföra landslaget något speciellt i framtiden. Bättre att skola in Armenteros och Guidetti illa kvickt.

****
Jag vet inte hur han är i det defensiva huvudspelet, men Kim Källström som mittback i framtiden är en tanke som lockar mig. En ledare, stark i närkamperna, fantastisk passningsfot och nu på senare år även väldigt bra på att värdera situationer. Det kommer ju aldrig att hända, men det hade varit intressant att se honom stå och slå sina quarterback-passningar från backlinjen. Det hade givit en välbehövlig dimension till de svenska uppspelen. Inga jämförelser i övrigt men om Mascherano kan spela mittback så varför skulle inte Kim Källström kunna göra det?

Sen hade steget ut till vänsterbacken varit kortare också, och där är det som bekant alltid bra att ha alternativ.

****
Isaks bicycleta. Vet inte om jag någonsin kommer att hämta mig från den.

****
Puss, kram och massa kärlek. Han kunde lika gärna ha haft en kniv.

****

Min elva mot Irland.
Andreas Isaksson
Adam Johansson – Jonas Olsson – Rasmus Bengtsson – Martin Olsson
Kim Källström – Rasmus Elm
Sebastian Larsson – Zlatan Ibrahimovic – Alexander Kacaniklic
Johan Elmander

Såhär kommer den se ut om alla är hela:
Andreas Isaksson
Mikael Lustig – Jonas Olsson – Andreas Granqvist – Martin Olsson
Kim Källström – Rasmus Elm
Sebastian Larsson – Zlatan Ibrahimovic – Alexander Kacaniklic
Johan Elmander