Håll i er – landslaget är återigen en show

Håll i er.
Zlatan Ibrahimovic, 39, är tillbaka i svenska landslaget.
Och den här trippen har bara börjat.
Landslaget är återigen en show.
Zlatans show.

Det var en nyhet som FotbollDirekt kunde leverera redan den 6 mars som under tisdagen blev officiell.
Sveriges största genom tiderna är tillbaka i blågult.
Det har samtalats och rökts fredspipor med förbundskapten Janne Andersson, beslut har fattats och nu står vi inför en resa som ingen har en aning om hur det kommer att sluta.
Inte Janne.
Inte Zlatan.
Ingen.

Vi vet bara att det kommer bli en tur med tvära kast, historiska ögonblick och säkert en hel del ilskna gester. Med glädjestunder och hårslitningar, storögda lagkamrater och ännu mer storögda motståndare.
Rubriker. Citat. Mål. Något tjafs. You name it.
Vi kommer att få uppleva det.
Och det är jag både glad och tacksam över. Jag trodde, liksom de flesta andra, att Z-tåget hade gått för länge sedan.
Att showen var över.
Nu tar den ny fart, och frågan är om den inte är kraftfullare och mer häpnadsväckande än någonsin tidigare. Det är en story som inte ens de största Hollywood-regissörerna skulle kunna tvinga fram, och då känner vi ändå inte till slutet på den.
Om det blir en sportslig succé?
Det vet jag inte. Jag vet bara att den här uttagningen var självklar.

Jag frågade Janne Andersson under pressträffen i dag (tisdag) om han pratat eller tänkt sig att prata med de två tidigare förbundskaptenerna som haft Zlatan i blågult.
Nej tack, svarade förbundskaptenen.
Det skulle ju annars vara intressanta snack, och de skulle säkert gå rätt brett isär.
Lars Lagerbäck blev under sina år vid rodret allt mer öppen för att blågula stjärnor kunde särbehandlas under samlingar, men han var också mannen som skickade hem Zlatan, Olof Mellberg och Christian Wilhelmsson från en samling då de brutit mot landslagets regler.
Erik Hamréns attityd till Zlatan framstod alltid som underdånig, och allt för många historier har i efterhand sipprat fram om vem som verkligen bestämde i det förhållandet.
Janne Andersson är en stor ledare, och han bygger framgång på en gruppdynamik. Den dynamiken kommer nu att rubbas, tro för Guds skull inget annat, och det är något Andersson måste hantera.
Hans kanske största utmaning i karriären.
Jag tror jag hade slagit kloke mäster Lagerbäck en signal i alla fall om det var mitt uppdrag.

Som sagt, uttagningen är en så kallad “no brainer”.
Nivån Zlatan presterat på under sin senaste tid i Milan håller högsta internationella klass, och kanske kan hans närvaro också skynda på utvecklingen hos några av hans kronprinsar.
Det är ju givet att Zlatan kan utbilda unga supertalanger som Dejan Kulusevski och Alexander Isak, dels spelmässigt men kanske framför allt mentalt.
En målskytt behöver ett självförtroende av titan.
Zlatans självförtroende är gjort av någon utomjordisk metall.
Jag tror det kan smitta, och då blir Zlatans comeback i landslaget även en mer långsiktig investering för Janne Andersson.

Men vi kan skriva och tro vad vi vill här.
Hur ska han användas? Kommer Zlatan jobba för laget? Blir Sverige verkligen bättre nu? Borde inte Zlatan vara lagkapten? Spelar han bara VM-kval eller blir det även ett EM-slutspel i sommar?
Who knows?
Ingen har en aning om hur den här resan fortsätter.
Och det är så den funkar.
Zlatans show.