DE RON: ”Let them win the whole shit”
Både Kalmar FF och Örgryte hör hemma i svensk fotbolls finrum.
Det tycker FotbollDirekts Fredrik de Ron.
Video
Spelarna i superettan: ”De tar klivet upp i allsvenskan”
Superettan ändå! Den svenska andraligan är, som bekant, världens mest svårtippade, oförutsägbara och ständigt överraskande liga. I skrivande stund skiljer det alltså tio poäng mellan serieledaren Kalmar FF och nedflyttningshotade Östersunds FK. Ligatvåan Örgryte IS har tolv poäng ned till nedflyttningsplats (med en match mer spelad), och till och med hopplösa Helsingborg skulle, men en rejäl dos tur och en ruggig formhäjning, realistiskt kunna konkurrera om topplatser i världens rörigaste liga. Superettan ändå!
Att Kalmar FF är laget som toppar serien kommer dock inte som någon enorm överraskning. I alla fall inte för mig. Jag ska inte ljuga om att jag, när KFF degraderades i fjol, drog jag en aning på smilbanden. Inte av någon illvilja mot Smålandsföreningen, utan av den rena glädjen av att fotboll fortfarande kan överraska. Kalmar, men ett SM-guld för inte allt för länge sedan och 21 (!) raka allsvenska säsonger, ska inte kunna åka ur. Spelartruppen var för bra, föreningen för välskött, och klubben för etablerad. I en tid där fotboll blir allt mindre oförutsägbart skulle det inte vara möjligt för laget som spelade Europa-spel för några år sedan att åka ur högstaligan. Ändå så skedde det, och ja, det värmde.
Mitt mindre charmiga och mycket osympatiska leende förbyttes dock illa kvickt. ”Om Kalmar FF inte är i allsvenskan, vad i hela friden är då allsvenskan?”, for genom mitt huvud.
Kalmar FF hör hemma i allsvenskan
Ja, en allsvenska utan ett KFF känns genast lite mindre äkta. Det är därför mycket glädjande att se att ”det nya Kalmar” leder superettan 2025. Trots förlusten i toppmatchen mot Öis i går tyder exakt allt på att det blir uppflyttning igen. Allt! Ekonomin, organisationen, spelartruppen, ledarstaben. Allt!
Jag välkomnar KFF tillbaka med öppna armar och svansen mellan benen. Men det finns ännu ett lag som jag verkligen vill ha tillbaka. En förening som har lidit mer än de flesta. Olyckligt nog går klubben just nu en toppstrid mot just Kalmar FF.
16 år långa ökenvandringen
Örgryte IS har 12 SM-guld genom historien. Det är Sveriges fjärde mest framgångsrika fotbollsklubb, framför storklubbar som AIK, Djurgården, Elfsborg och Helsingborg. Ändå var det nästan 20 år sedan som Öis befann sig i allsvenskan, och då var det en sorglig ettårssejour i finrummet.
Den ständiga underdogen Öis kämpar i en evig uppförsbacke. Om exakt allt talar för att Kalmar går upp till allsvenskan igen, tyder exakt inget på att Örgryte gör det. Ingenting förutom kanske att tränare Andreas Holmberg har hittat något speciellt. Kanske att alla faktorer samspelar i en perfekt harmoni, och att sorgebarnet Öis äntligen har hittat guld. Kanske är det just det faktum att ingenting talar för dem som är deras största styrka.
Jag längtar efter ett Örgryte i allsvenskan, och jag längtar efter en allsvenska tillsammans med Örgryte. Någon gång måste det bli ett slut på Öis 16 år långa ökenvandring, och kanske är det just i år som en av Sveriges finaste föreningar återvänder till toppfotbollen. Gårdagens seger mot KFF var ett massivt steg framåt för idrottssällskapet, och du lever hoppet om en återkomst till allsvenskan på riktigt i Göteborg. Jag tar tillfället i akt att citera en av vår tids största poeter: Erik Hamrén. ”Let them win the whole shit”.
Jag vill se både Kalmar FF och Örgryte IS i allsvenskan nästa säsong. Med all respekt till Varbergs Bois, succélaget Oddevold och Landskrona Bois, är det toppduon som faktiskt, på riktigt, hör hemma i svensk fotbolls finrum. Om jag hade fått bestämma hade båda lagen lämnat Guldfågeln med tre poäng i går. Jag hade velat ändra på fotbollens grundläggande regler, principer och bestämmelser för att hoppet skulle leva för både Kalmar och Öis.
Jag vill se både Kalmar FF och Örgryte IS i allsvenskan nästa säsong. Är det för mycket begärt?
Den här artikeln handlar om:
