Hamsik kunde vara vilken random som helst
Så vad har Marek Hamsik betytt för IFK Göteborg så här långt?En PR-boost, några smarta passningar och en sällsynt fläkt av internationell flärd på Örjans vall.
Men också två poäng på tre starter. Och nu sitter IFK Göteborg i ett jobbigt läge med sin tillfälliga superstar.
Förvisso är det ett skadedrabbat IFK Göteborg, men senast var det alltså den eminente 20-åringen Alhassan Yusuf som fick ta steget ut på bänken.
För har du bestämt dig för att plocka in Marek Hamsik till ditt allsvenska lag så måste du förstås spela Hamsik. Inte för att jag tror ett ögonblick på att det är en del av den (skriftliga) dealen, utan för att det är så det fungerar i fotbollshierarkin.
Marek Hamsik har kommit till IFK Göteborg för att spela sig i form till EM-slutspelet och eftersom Hamsik är Hamsik så spelar han.
Lite som om Zlatan Ibrahimovic hade kommit hem till allsvenskan, då hade han ju spelat om han så hade gått på kryckor (men förmodligen vunnit skytteligan ändå).
Jag har sett Hamsiks tre starter, mot Halmstad, Degerfors, Häcken, och det är ju uppenbart att han inte är i tillräckligt bra form efter långt speluppehåll och skadebekymmer.
Det är ju han, namnet på ryggen och mohikanen på skallen, men det kunde varit vilken random allsvensk spelare som helst.
Han lunkar fram i mediokert tempo, han hittar förvisso lösningar med smarta korta kombinationspassningar men det går långsamt, är oftast långt från motståndarmålet och det finns inget tryck i vare sig steg eller bollbehandling.
Ett tag tänkte jag att medspelarna är för dåliga för att han ska känna sig bekväm och så kanske det är ibland, men han gör inte särskilt mycket för att visa att han är här för att göra skillnad.
Du kan inte förvänta dig att Marek Hamsik ska vända upp och ned på IFK Göteborgs lite torftiga fotboll, men du kan åtminstone kräva engagemang.
Nu har jag sett honom temperamentsfull en enda gång, när han blev förbannad på domaren efter en sen Häcken-tackling. Jo, det var en snillrik passning till Kolbeinn Sigthorsson som var upphov till den tveksamma straff som gav IFK 1-1 mot Häcken.
Men det var inte mer än så.
Marek Hamsik är inte vad Marek Hamsik har varit, såklart.
Han är nog inte ens vad Marek Hamsik kan vara per idag.
Han ligger efter och tanken är ju att IFK Göteborg ska vara hans sparringpartner fram till EM-form.
Det gör att Blåvitt och Rolle Nilsson hamnat i ett läge som de helst hade velat undvika.
Jag hävdar inte att Hamsik måste petas.
Men när Blåvitt kanske måste börja grisa sig till lite segrar så är jag inte säker på att dagens Hamsik är en tillgång.
Problemet är att han MÅSTE spelas.
Och att IFK Göteborg måste börja vinna igen.
Då är inte PR-kicken värd lika mycket längre.
***
Tänk att stormrika Malmö FF ständigt har stora problem att betvinga lilla Varbergs Bois.
Nu rafsade Jocke Persson ihop ett riktigt rövargäng till startelva och kunde mycket väl spurta sig till en poäng. Det är väl just det som är charmen med fotbollen.
***
Med Totte Nyman, förra årets allsvenska skyttekung, med skadebekymmer är förstås Samuel Adegbenro som en skänk från ovan för Rikard Norlings IFK Norrköping.
***
Häcken står alltså på två poäng efter fem matcher.
Sist i allsvenska tabellen.
Detta alltså med ett lag som många (jag var en av dom) trodde skulle kunna kriga om ett SM-guld.
Men inte en röst, inte en rubrik om att tränaren Andreas Alm kanske sitter löst.
Jag hävdar inte att han ska gå, det är väl snarare ett friskhetstecken att tränare inte ska sparkas från sina jobb så snart det går emot.
Däremot så säger det så mycket om Häckens status i fotbolls-Sverige.
Hade Alm stått med samma förutsättningar i en annan klubb (ni vet vilka) så hade rubrikerna varit rätt feta.
Nu är det som om ingenting har hänt.
Det är lite på gott och ont med att vara en del av Häcken.
***
Ena dagen är man världsmästare efter imponerande överkörning av svenska mästare, nästa dag står du och fryser på ett regnigt Stora Valla i Värmland och undrar hur det gick till när du fått stryk av en nykomling med 2-0. Det är också allsvenskan i all sin prakt.
Men också två poäng på tre starter. Och nu sitter IFK Göteborg i ett jobbigt läge med sin tillfälliga superstar.
Förvisso är det ett skadedrabbat IFK Göteborg, men senast var det alltså den eminente 20-åringen Alhassan Yusuf som fick ta steget ut på bänken.
För har du bestämt dig för att plocka in Marek Hamsik till ditt allsvenska lag så måste du förstås spela Hamsik. Inte för att jag tror ett ögonblick på att det är en del av den (skriftliga) dealen, utan för att det är så det fungerar i fotbollshierarkin.
Marek Hamsik har kommit till IFK Göteborg för att spela sig i form till EM-slutspelet och eftersom Hamsik är Hamsik så spelar han.
Lite som om Zlatan Ibrahimovic hade kommit hem till allsvenskan, då hade han ju spelat om han så hade gått på kryckor (men förmodligen vunnit skytteligan ändå).
Jag har sett Hamsiks tre starter, mot Halmstad, Degerfors, Häcken, och det är ju uppenbart att han inte är i tillräckligt bra form efter långt speluppehåll och skadebekymmer.
Det är ju han, namnet på ryggen och mohikanen på skallen, men det kunde varit vilken random allsvensk spelare som helst.
Han lunkar fram i mediokert tempo, han hittar förvisso lösningar med smarta korta kombinationspassningar men det går långsamt, är oftast långt från motståndarmålet och det finns inget tryck i vare sig steg eller bollbehandling.
Ett tag tänkte jag att medspelarna är för dåliga för att han ska känna sig bekväm och så kanske det är ibland, men han gör inte särskilt mycket för att visa att han är här för att göra skillnad.
Du kan inte förvänta dig att Marek Hamsik ska vända upp och ned på IFK Göteborgs lite torftiga fotboll, men du kan åtminstone kräva engagemang.
Nu har jag sett honom temperamentsfull en enda gång, när han blev förbannad på domaren efter en sen Häcken-tackling. Jo, det var en snillrik passning till Kolbeinn Sigthorsson som var upphov till den tveksamma straff som gav IFK 1-1 mot Häcken.
Men det var inte mer än så.
Marek Hamsik är inte vad Marek Hamsik har varit, såklart.
Han är nog inte ens vad Marek Hamsik kan vara per idag.
Han ligger efter och tanken är ju att IFK Göteborg ska vara hans sparringpartner fram till EM-form.
Det gör att Blåvitt och Rolle Nilsson hamnat i ett läge som de helst hade velat undvika.
Jag hävdar inte att Hamsik måste petas.
Men när Blåvitt kanske måste börja grisa sig till lite segrar så är jag inte säker på att dagens Hamsik är en tillgång.
Problemet är att han MÅSTE spelas.
Och att IFK Göteborg måste börja vinna igen.
Då är inte PR-kicken värd lika mycket längre.
***
Tänk att stormrika Malmö FF ständigt har stora problem att betvinga lilla Varbergs Bois.
Nu rafsade Jocke Persson ihop ett riktigt rövargäng till startelva och kunde mycket väl spurta sig till en poäng. Det är väl just det som är charmen med fotbollen.
***
Med Totte Nyman, förra årets allsvenska skyttekung, med skadebekymmer är förstås Samuel Adegbenro som en skänk från ovan för Rikard Norlings IFK Norrköping.
***
Häcken står alltså på två poäng efter fem matcher.
Sist i allsvenska tabellen.
Detta alltså med ett lag som många (jag var en av dom) trodde skulle kunna kriga om ett SM-guld.
Men inte en röst, inte en rubrik om att tränaren Andreas Alm kanske sitter löst.
Jag hävdar inte att han ska gå, det är väl snarare ett friskhetstecken att tränare inte ska sparkas från sina jobb så snart det går emot.
Däremot så säger det så mycket om Häckens status i fotbolls-Sverige.
Hade Alm stått med samma förutsättningar i en annan klubb (ni vet vilka) så hade rubrikerna varit rätt feta.
Nu är det som om ingenting har hänt.
Det är lite på gott och ont med att vara en del av Häcken.
***
Sågen gick efter Victor Edvardsen på Twitter under mötet med Djurgården.
Men man ska alltid vara försiktig med sådana tweets innan matcher är slut.
När 90 minuter hade gått så låg Edvardsen tvåa i skytteligan, hade sänkt obesegrade Djurgården och kanske dragit in Årets Mål.
***
Det går att hävda att Jacob Bergströms ångvältsmål för Mjällby kan konkurrera med Edvardsens.
Lite beroende på hur man ser man på fotboll.
***
Astrit Selmani gör inga mål än, men gör ju sina lagkamrater bra.
Det är kanske hans allra bästa egenskap som spelare.
***
Om Rikard Norling tyckte det var skönt att trycka dit AIK?
Jubelbilderna efter målen gav oss det svaret med eftertryck.
***
Ena dagen är man världsmästare efter imponerande överkörning av svenska mästare, nästa dag står du och fryser på ett regnigt Stora Valla i Värmland och undrar hur det gick till när du fått stryk av en nykomling med 2-0. Det är också allsvenskan i all sin prakt.
Den här artikeln handlar om:
