Inget är heligt längre i svensk fotboll

En svensk elitdomare har alltså dömts för grova bedrägerier.
I grunden finns ett spelmissbruk och det finns all anledning att misstänka spelfusk i de matcher han dömt.
Domaren är ännu ett tecken på att svensk fotboll måste släppa sin tro på att alla i familjen hederliga, bara för att de lovat att vara det.

I stort är det här förstås en historia om ett tragiskt människoöde.
Domaren ska sitta av ett 4,5-årigt fängelsestraff och är skyldig att betala tillbaka mångmiljonbelopp i olika skadestånd.
Straffsatsen säger att det är väldigt grov brottslig verksamhet som han har varit involverad i.
Om han är skyldig till spelfusk vet vi ännu inte, den brottsutredningen är ännu inte klar.
Han har spelat på 80 av de matcher som han har dömt och sett till hur skamlöst bedrägligt han agerat i de fallen han dömts för …ja, det finns all anledning att misstänka att domsluten ibland påverkats av domarens spelande.
Vi vet alltså ännu inte hur hårt svensk fotboll drabbats av domarens brottsliga karriär.
Men det vi vet är att ingenting längre är heligt.

Det fanns misstankar om att allting inte "stod rätt till" när det gäller den här domaren, varningssignalerna blinkade ganska ilsket i rött vid ett par tillfällen.
Men det fanns å andra sidan inga bevis för att han involverad i brottslig verksamhet.
Det är lätt att stå längst fram i ledet idag och hävda att den här domaren aldrig skulle vara i närheten av svensk elitfotboll.
Det är inte lika enkelt att stänga av honom från ett yrkesuppdrag för att han lånat pengar av en kollega (som han betalade tillbaka).
Verkligheten är inte helt enkel när vi ska peka ut någon som en brottsling eller fuskare innan vi sitter med alla fakta på bordet.

Eller är vi alla en aning skenheliga?
Finns det anledning att agera tuffare och snabbare så snart det finns misstankar om att allting kanske inte står rätt till?

Jag tror att svensk fotboll sedan en längre tid tillbaka smärtsamt tvingats inse att det inte längre finns någon helig mark.
Vi lever i en fotbollsvärld där risken för spelfusk är uppenbar bland alla inblandade och där transaktioner på spelarmarknaden är så pass snabba cash att det lockat grovt kriminella nätverk.
Det finns väldigt många lockbeten och i slutändan finns det alltid spekulanter som hugger på kroken så länge det rör sig om pengar.

I sig är det inget nytt, pengar har alltid varit en källa till brott. Skillnaden på då och nu är att möjligheterna är fler, större och snabbare idag.
En varning i andra halvlek, en hörna eller två, det behöver inte vara svårare än så att fuska sig till en lyckad överenskommelse. Och har du ingen egen idé så kan erbjudande lätt komma från ett syndikat i Kuala Lumpur.

Nu ska Svenska Fotbollförbundet se över sina rutiner, säger generalsekreteraren Håkan Sjöstrand.
Det borde ha gjorts sedan länge.
Svensk fotboll har trott för gott om ALLA.
Det har varit mänskligt och lite fint, men också en aning naivt.
Så som verkligheten ser ut idag så går det inte längre att lita på en jävel.

Idag måste alla förbundsdomare ner till division 3 skriva på ett avtal som berör förbudet att spela på matcher.
Det är förståeligt att man vill ha ett papper att hänvisa till, men i praktiken lika kraftfullt som att alla lovar att de ska gå och lägga sig före midnatt eller att inte ta en extra kanelbulle till kaffet.

Tyvärr måste det till hårdare kontroller.
Och det kommer kräver större resurser.

För den här domaren - som alltså spelat på 80 av de matcher han dömt - är ännu ett bevis att vi inte kan lita på någon längre.

Vare sig domare eller spelare.