Valet av Rydström kan få honom att hålla sig lugn

Det var det givna namnet.

Kalmar FF gör ett lappkast från Nanne Bergstrand till Henrik Rydström.

Jag skulle vilja kalla det för en total riktningsförändring.

Jag ska ärligt säga att jag inte riktigt såg den här rockaden komma när vi hade både Henrik Rydström och Nanne Bergstrand (vid olika tillfällen, ska sägas) med i FotbollDirekts egen coronapodd “Vad är det som händer?” inför säsongen.

Där Rydström först “anklagade” sin egen guldtränare från 2008 för att vara bekväm och en smula ålderdomlig i sitt ledarskap.

Och Nanne som lugnt och sansat kontrade med att säga att “det låter som dålig psykologisk krigföring”.

Sen röktes det ett antal fredspipor under säsongen, för inget är ju någonsin så stort som det blir i media (eller hur?) – men sanningen är ju att Rydström och Nanne är oceaner ifrån varandra när det kommer till det mesta här i världen.

Inte minst när det kommer till att träna ett allsvenskt fotbollslag.

Nanne Bergstrand är för alltid en hjälte och legendar i Kalmar FF (och Hammarby), men vi såg inget nytänkande eller förmåga att förändra matchbilder. Kalmar FF var enkelspårigt och snudd på bakåtsträvande under Bergstrand 2020.

Det kan man inte säga om Sirius, där Henrik Rydström agerade framgångsrik arkitekt och pionjär med ett lag som på förhand sågs som en bergsäker nedflyttningskandidat.

Så när Kalmar FF under tisdagen avslöjade en horribelt dold hemlighet och presenterade klubblegendaren Henrik Rydström som ny chefstränare så tog man i samma stund in på en helt ny väg.

Valde en ny riktning för Kalmar FF.

Kalmar FF fixade i år till slut ett nytt allsvenskt kontrakt genom att kvalbesegra Jönköping Södra, och jag tror bestämt att ordförande Anders Henriksson använde orden “fantastiskt bra” när han beskrev Nanne Bergstrands jobb.

Sanningen är ju att det var ungefär lika “bra” - eller dåligt eller mediokert, om ni så vill - som det jobb Magnus Pehrsson svarade för året innan, och som fick honom kölhalad i medierna och bortjagad från Guldfågeln arena.

Det var ju inte bra.

Varken då eller nu.

Det kan vi väl i alla fall enas om.

Frågan är nu hur Henrik Rydström kommer att lyckas, och det kommer givetvis bli en enorm utmaning med fortsatt säkerhetsbälte och flytväst på då det kommer till ekonomin. Men jag tycker fortfarande, och det har jag tyckt i några år, att det funnits (och finns) mycket spännande unga spelare truppen och en hyfsat stabil etablerad allsvensk stomme att luta sig emot.

Och kanske kan Rydströms entré förmå anfallaren Nils Fröling, 20, att hålla sig lugn och fin och inte be om att få lämna. Kanske kan Fröling, en potentiell allsvensk skyttekung, se hur Stefano Vecchia utvecklades i Sirius under Rydströms ledning och ta ännu en säsong i Kalmar som en investering för framtiden.

För mål, det måste Kalmar FF lära sig att göra.

Snabbt.

Henrik Rydström är guldkaptenen från klassiska säsongen 2008, som spelat flera matcher i Kalmar FF än någon annan - och när han nu tar över rodret i “sin” klubb så måste han i samma stund välkomna utmaningen.

Se riskerna.

För de finns där.

Men det fanns samtidigt inte något annat alternativ.

Varken för Rydström eller Kalmar FF.