Imponerades av MFF och AIK – hyllar två helt nya ansikten
Så där ja, då drog svensk fotboll igång på riktigt och det mesta var som vanligt:
Otroligt jämnt mellan allsvenskans två bästa lag; målskillnad skilde i serien, förlängning avgjorde i cupen.
Seb Larsson utbuad, Anders Christiansen skadad, Nabil Bahoui målskytt, Veljko Birmancevic hjälte.
Och domaren utskälld.
HÄR – LYSSNA PATRICK EKWALLS SENASTE KRÖNIKA
Cupkvarten på Gamla IP (som vi som varit med ett tag helst säger) mellan Malmö FF och AIK blev på sitt sätt en markering för var och när svensk fotboll öppnade 2022 på allvar.
För vi fick en intensitet, närvaro, kraft och hetta som vi inte sett någon annanstans under den här försäsongen.
Malmö utan fältherre Christiansen med allt vad han betyder på alla sätt för den klubben, men med sin allra bästa konstgrässpelare, den flyfotade Sebastian Nanasi.
AIK med första året utan Henok Goitom och den aura som kunde lyfta en hel startelva, men med Bahoui som numera helt självklar offensiv ledare.
Det blev en clash rakt av över hela planen, mycket tack vare domare Adam Ladebäck som bjöd på en hög nivå, som det heter, där han lät spelet gå och viftade bort sådant som skulle kunna vara tjugo småfrisparkar och 4-5 halvdana straffar.
Spelarna säger alltid att de gillar det, att det blir ett bättre flyt - men det finns aldrig någon gång det gnälls så mycket på planen över "hög nivå".
Vi återkommer till domaren och till domslutet som blev helt avgörande.
MFF vann med 3-2 efter förlängning och kanske var det "rättvist", som så många skriver på Twitter eller säger på presskonferenser, men det finns ingen rättvisa i fotboll.
Det finns bara resultat.
Om Malmö var bättre? Ja, för de vann matchen,
Jag gladdes mycket åt den eld som förmedlades hela vägen genom TV-rutan, det adrenalin som sprutade och den fotbollskamp vi fick så här tidigt på säsongen.
Det var en utsökt förrätt till allsvenskan.
Men när krutröken lagt sig en aning tänkte jag mest på två spelare som många förmodligen aldrig sett förut. Men lär få se rätt mycket av 2022.
Bägge födda 2004.
AIK:s Amar Abdirahman.
Malmö FF:s Hugo Larsson.
Det är alltid lite för tidigt att säga för mycket, men om de fortsätter att utvecklas så ser jag en ljus fotbollsframtid för mig.
Abdirahmans teknik, fart och kontroll med den fysiken; ja, jävlar!
Och Larssons fullständigt orädda entré, så kraftfull och fartfylld - det var som att se en 18-årig Stefan Schwarz springa in på planen, redo att springa rakt över allt och alla, även om de så gjort 133 A-landskamper.
Jag hoppas, hoppas att vi får se väldigt mycket mer av de två under den allsvenska säsongen.
Nu handlade nästan allt efteråt om den avgörande straffen som Veljko Birmancevic iskallt rullade in.
En boll studsade upp via egen kroppsdel på Bahouis arm.
Adam Ladebäck pekade på straffpunkten.
Ska vi gå strikt efter regelbok så är det möjligen, möjligen straff, även om det är tveksamt när bollen går via egen kropp upp på arm/hand.
Men om vi nu hade kört efter regelbok hade vi sett fler straffar och frisparkar i den här matchen och det var inte riktigt det vi ville ha.
Av de tveksamma straffsituationerna innan hade jag inga problem med att Ladebäck friade, några var svåra, men de flesta lite 50/50.
Men fotbollen lider av handssjuka, det finns exempelvis inget som kan få en publik att gapa så unison som när en boll KANSKE tar en arm i straffområdet.
Så när det kom en 50/50-situation som rörde sig om hands då kunde Ladebäck inte hålla sig. Det gick att släppa allt annat knivigt, men en boll på en arm i ganska ofarlig situation, där går liksom gränsen i handssjukans värld.
Ni som läst mig genom åren vet att jag tycker vi ska blåste mycket mindre för hands om det inte är oerhört medvetet eller hindrar givet mål, för oftast är det helt oskyldiga aktioner som blir helt avgörande.
Som den här.
Betyder det att Ladebäck gjorde en dålig match? Nej, jag tycker han gjorde en ganska modig match i det hela. Som bidrog till intensiteten.
***
Om Elfsborg besegrar Hammarby i sin semi så spelar boråsarna i Europa nästa år eftersom de slutade fyra i allsvenskan.
Om Malmö eller Djurgården vinner cupen så betyder det också att Elfsborg är klart för europaspel.
Det enda som kan ändra på det är att Hammarby försvarar sin cupseger.
***
Isaac Kiese-Thelin blev alltså Malmö FF:s lösning på forwardsproblematiken.
MFF älskar att gå efter säkra kort och vi vet alla vad Kiese-Thelin har gjort i allsvenskan.
Hur hans form är just nu efter att ha semesterlirat i Förenade Arabemiraten är möjligen tveksamt, men Malik Abubakari har inte vad som krävs i Malmö FF just nu.
Däremot sa en allsvensk sportchef till mig:
*Att ta in hemvändare från utlandet fungerar en gång. Men aldrig två."
Vi får se om han får rätt.
Den här artikeln handlar om:
