KRÖNIKA: Säg vad han vill – skulle hålla i vilken domstol som helst

Han kan säga att det var som vilken match som helst, men den känsloexplosion som Nicolas Stefanelli visade upp efter sitt 1-0 i 24:e minuten – det är bevis som skulle hålla i vilken domstol som helst.

Det målet betydde enormt mycket och orsaken satt givetvis på IFK Norrköpings bänk.

Argentinarens infekterade relation med dåvarande AIK-tränaren Rikard Norling slutade 2019 med utlåning till chilenska Union La Calera, övergång till samma lag - och så till slut en efterlängtad återkomst till AIK när Norling hade fått sparken under den märkliga fjolårssäsongen.

Nu satt Norling på motståndarbänken den här kyliga höstkvällen på Friends arena, och fick agera åskådare då Stefanelli avslutade ett anfall som gåick via Zachary Elbouzedis högerinlägg via IFK-keepern Oscar Janssons näve fram till ett rent mål för AIK-anfallaren.

Jublet, löpningen ut mot egna bänken och ett kramkalas som aldrig ville ta slut vittnade om att det var mycket som ville ut.

Det var en revansch som satt långt inne.

Och efter ledningsmålet så drog sig AIK tillbaka i en match man behövde vinna för att haka på Djurgården i toppen av tabellen. IFK Norrköping tog över allt bollinnehav (det var i alla fall känslan) och AIK försvarade eget straffområdet på ett tryggt sätt.

Christoffer Nyman fick ett kanonläge i slutet av första halvlek, men Kristoffer Nordfeldt svarade för en cirkusräddning.

Och om Oscar Jansson missade en del vid 1-0-målet, såg tog han igen rätt mycket av det vid den galna paraden på Nabil Bahouis stenhårda skott mot stolproten i halvlekens slutsekunder.

Inramningen på Nationalarenan var precis allt det man kan önska sig av allsvenskan höstfotboll när säsonger står på spel.

23 546 sjungande åskådare gjorde kvällen till ännu en fest.

Men det är inte alltid så roligt att från läktaren se AIK med en ledning.

Å andra sidan måste det vara ännu jobbigare att möta det här laget.

Jonathan Levi, Samuel Adegebanro och Christoffer Nyman försökte, försökte och försökte och det var nära, nära och nära men det var aldrig riktigt DÄR - och frustrationen som pyste ur gästerna när inlägg efter inlägg, inspel efter inspel nickades eller rensades undan i AIK:s straffområde, den var fullt begriplig.

Offensiven är begränsad och AIK såg inte ens ut att vilja ha varken boll eller initiativ.

Man tänkte försvara sig till den här trepoängare.

Och så blev det.

Bortsett från ett domarbyte (!) när Kristoffer Karlsson drog framsidan på låret och Victor Wolf ersatte, så var det tämligen begränsat med dramatik sista 45 minuterna.

IFK Norrköping försökte, men kunde helt enkelt inte bryta igenom något som liknande en svart vägg framför eget straffområde, och Norling & Co fick nog se det sista lilla guldhoppet flyga iväg ut i Solnas mörka oktoberkväll.

AIK är däremot med.

I allra högsta grad.

Problemet är bara att man bara har två matcher kvar hemma på Friends arena, där man varit i stort sett omutligt under 2021. Det betyder sex matcher på bortaplan, där AIK varit allt annat än omutligt under 2021.

Och närmast är det Malmö FF på Stadion, ett skadeskjutet och förmodligen galet hämndlystet Malmö Ff efter kölhalningar i Champions League och nu senast bara 1-1 mot Varberg.

AIK är med, men man kommer behöva trolla fram något mer i offensiv väg än det man visade upp mot IFK Norrköping för att ta den här resan ända in i mål.