Frågetecknen blir allt fler i IFK Norrköping

Det sipprar ut information från IFK Norrköping att nye tränaren Rikard Norling kommer överge sin taktikdröm.
Det får mig att ställa två frågor. 

Ja, de första rapporterna från IFK Norrköpings uppstart inför allsvenska 2021 säger att nye tränaren Rikard Norling släpper sin omtalade man-mot-man-Atalanta-kopia till taktik och byter till en fembackslinje.
Eller byter tillbaka, ska man väl säga.
När AIK vann SM-guld 2018 och slogs i toppen under 2019 så var det med tre mittbackar och två så kallade “wingbacks”, vilket också kan kallas för en fembackslinje i försvarsjobbet.
Få tränare kan utnyttja den defensiva styrkan på ett mer effektivt sätt än dubbla mästartränaren Rikard Norling.
Men det är ju samtidigt här som ett av två frågetecken dyker upp.
En stor del i beslutet att byta taktik till det man-mot-man-försvar som blev en av allsvenskans största snackisar förra säsongen berodde på att Norling själv tyckte det var för tråkigt att träna och titta på ett lag som spelar så snålt och säkerhetsbaserat som AIK under dessa framgångsår.

“Jag känner själv att jag är klar med det där nu. Jag är färdig (...) Jag började också tycka det var trist att titta på, och att vara en del av det.”
Så sa Rikard Norling till mig i en längre intervju under träningslägret i Marbella för knappt ett år sedan.
Det andra frågetecknet är hur funderingarna gått efter att Norling sparkades av AIK i juli 2020. För sportchefen i AIK, Henrik Jurelius, gav i samtalen innan man kramade av avtryckaren tränaren chansen att stanna kvar i klubben - om han bara bytte spelsystem.
Rikard Norling valde då att hellre sluta i sitt älskade AIK än att ge upp sin dröm och Atalanta-taktik.

Skulle då IFK Norrköpings befintliga trupp passa bättre för en man-mot-man-taktik än det unga och orutinerade AIK ställde på benen under “våren” 2020?
Det är möjligt.
Frågan är bara hur länge Pekings trupp ser ut som den gör idag.
Klubben ser utifrån ut att vara i upplösningstillstånd, med en svårt kritiserad ordförande i Peter Hunt och spelare som helst av allt vill bort.
Mittfältaren Simon Thern är redan ute ur leken, liksom kollegan Andreas Blomqvist och målvakten Isak Pettersson (där är dock Oscar Jansson en kanonersättare).
Supertalangen Isak Bergmann Johannesson, viktige mittbacken Filip Dagerstål, floppvärvningen Linus Hallenius och centrale mittfältaren Alexander Fransson omges av mer eller mindre starka flyttrykten.
Värst av allt är väl att stjärnan och 25-miljonersinvesteringen Sead Haksabanovic öppet tar heder och ära av Hunt och IFK Norrköpings ledning och kräver att få lämna klubben.
Det är ett sår som ser extremt svårläkt ut.

I dag presenterade IFK Norrköping offensive Samuel Adegbenro från norska Rosenborg, men jag vet inte om jag blir klokare av det. Är det en tilltänkt ersättare till Haksabanovic?

Då kanske det är tryggare för Rikard Norling att köra på en fembackslinje snarare än att återupprepa det misslyckade - eller, det påbörjade men inte så lyckosamma - experimentet från AIK-tiden.
Vad vi garanterat vet är att det kommer bli intressant och underhållande att följa IFK Norrköping och Rikard Norling under 2021.

Det är en stor tränare, och en minst lika stor svensk fotbollsprofil.