LÜHR: Som en äldre baseball pitcher – och han kan klippa vem som helst”

Först la Mikael Lustig, 34, av.

Sen Sebastian Larsson, 36.

När man funderar på vilket hål som blir svårast att fylla för Janne Andersson i en landslagsstartelva så måste man samtidigt fråga sig om det blivit fult att vara ytterback i Sverige. 


Jag sticker inte under stol med att jag kommer att sakna de båda karaktärerna i landslaget framöver.

Mikael Lustig ser alltid ut att vara full i fan, munnen går hela tiden och likt en äldre baseball pitcher som har koda eller något annat klibbigt i kepsen för att få bättre skruv på sina kast, så hittar han hela tiden nya sätt att behålla övertaget på sina yngre motståndare.

Sebastian Larsson är den kloka och balanserade personen innan och efter match, men också den som klipper vad och vem som helst för att vinna matcher - men knappast någonsin dragit på sig något han själv skulle kalla för ett klart gult kort. 

Karaktärer, som sagt.

Som hyllats av Janne Andersson för sina kravställningar som hela tiden höjer ribban under förberedelserna med landslaget, och som visat sig vara effektivt även på planen i de viktiga matcherna.

De kommer bli saknade.

Men vilket hål blir svårast att täta till för den svenske förbundskaptenen när VM-kvalet rullar igång igen i höst?

Svaret på den frågan är förmodligen ytterligare en fråga:

Vad är det som gör att så få svenska talanger poppar upp på ytterbackspositionerna i allsvenskan?

När Mikael Lustig kliver av nu så bereder han väg för Emil Krafth, till vardags i Newcastle United och Premier League. Men ska vi vara ärliga, och det ska vi väl, så har inte Krafth alls imponerat när han fått sina chanser i blågult. Han är snabb, han kan löpa mycket - men har också visat brister i försvarsjobbet i eget straffområde och i spelet med fötterna.

Inga oviktiga grejer direkt.

Och vad finns då där bakom?

Ja…., mejla gärna in klockrena unga högerbackar som bara kokar och snart är redo för spel i det svenska landslaget.

Även till vänster i det blågula försvaret är det tunt. Ludwig Augustinsson är fullständigt ohotad, och Pierre Bengtsson, som till slut kom med i EM-truppen, är mil bakom i kvalitet. Martin Olsson, som skadade sig inför mästerskapet är öppen för en fortsättning, men han är också 33 år gammal.

Här kan man ändå skönja lite framtid i framför allt AIK:s och U21-landslagets Eric Kahl, 19, men det är ändå ett rejält kliv till han behöver ta för att vara DÄR.

Varför är återväxten så svag när det kommer till unga svenska ytterbackar? Är det inte tillräckligt sexigt? Varför kan vi i så fall inte göra positionen mer attraktiv?

Borde man inte tycka det är en jäkla guldposition efter att ha sett Leonardo Spinazzola, Joakim Mæhle & co bara ösa framåt på sina kanter under EM och hyllas av en hel fotbollsvärld.

Jordi Alba, David Alaba, Alphonso Davies, Kyle Walker, Trent Alexander-Arnold - listan på stjärnytterbackar som växt ut till suprtstjärnor under senare år kan ju göras hur lång som helst. 

Men i Sverige?

Jag vet inte.

Så vem ska ta över efter Mikael Lustig?

Gissningen är ju Krafth, men jag skulle inte ha något emot en omskolad Viktor Claesson, eller någon annan liknande lösning. 

Vem som ska ersätta Sebastian Larsson?

Där är kön längre.

Och spännande.

Inte minst med en förmodad Zlatan Ibrahimovic bredvid Alexander Isak längst fram i VM-kvalet, och så Dejan Kulusevski som måste (?) vara på banan.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: