”Måste pumpa in tro hos fansen – fått ta emot för många derbysmällar”

Vi suckar en sista (?) gång över VM-kvalsmällen i Aten och vänder blad.
Kastar oss över allsvenskan igen.
Och jag ser fram emot fem frågor som får sina svar redan i nästa omgång.

1. Kan Djurgården vinna ett 08-derby när det gäller som mest?

Sett till den nuvarande tabellen, förväntningar på säsongen och spenderandet av pengar för sina respektive placeringar så borde ju femman Hammarby kliva in i söndagens derby mot serietvåan Djurgården med störst press på sig att vinna.
Med råge.
För ser man nyktert på det hela, så bortsett från en svacka sedan 1-4-derbyt mot AIK den 8 augusti så har Djurgården svarat för en kanonsäsong så här långt – medan Bajen stapplat sig fram genom tränarbyte, ett bittert uttåg i Europa och generellt ojämna insatser.
Men nu är det ju inte så enkelt.
För Djurgården och 08-derbyn är idag ett explosivt ämne, där konsekvenserna av ytterligare en jobbig smäll (läs förlust) på söndag känns giftiga.
Djurgården behöver inte bara en framgång i derbyt för att hänga på i guldracet, man behöver det för att pumpa in tro och energi i en supporterskara som misströstar i dessa lägen. Som sett sitt lag ta emot derbysmällar på alla tänkbara under många år nu, och som gjort det svårt för samma supportrar att se skogen för alla träden.
Djurgården är en extremt välskött och välmående klubb, med SM-guldet inom räckhåll för andra gången på tre år.
Ändå känns det som om man desperat behöver en seger mot Hammarby för att undvika ett krisläge.

2. Hur hanterar IFK Göteborg ännu en kris?

För det är svårt att kalla Kolbeinn Sigthorsson-situationen för något annat än en kris. Som om man inte hade nog med svaga resultat, underpresterande spelare och en allt mer besvärande tabellplacering - så tvingas man nu hantera en situation som jag har svårt att se leda till något annat än en skilsmässa från den isländske stjärnan.
En absurd situation som inleddes med ett erkänt övergrepp och kulminerade i att en hel förbundsstyrelse klev av sina uppdrag.
IFK Göteborg är inte bara ett A-lag för herrar. Det är en stor förening med ett nybildat damlag och viktig ungdomsverksamhet. Hur förklarar man för dessa spelare och ledare på ett rimligt sätt att Sigthorsson ska spela kvar i föreningen som står för allt annat än det han anklagas för, och delvis alltså har erkänt?
Det är klokt att ta sin tid att fundera över beslutet, men Sigthorsson har inte gett Blåvitt mycket val.
Och det kommer att kosta även på planen. Tränaren Mikael Stahre har öst lovord över Sigthorsson, och även om han inte kommer till tillräckligt många lägen och gör tillräckligt många mål för att IFK Göteborg ska ligga högre upp i tabellen - så är det väldigt mycket kvalitet som man skulle tappa vid en skilsmässa.
Nu väntar ett svårspelat Halmstad på Ullevi, och Blåvitt behöver börja vinna för att inte sugas ner under strecken i botten.
Så allvarlig är situationen.

3. Är AIK serieledare på riktigt?

Alltså, jag kan också läsa och ser hur tabellen ser ut efter 17 omgångar, men jag är fortfarande inte hundraprocentigt säker på att AIK är det bästa laget i allsvenskan. Jag tycker till exempel att Malmö FF har en nivå till i sig och att man snubblat i kombinationen seriespel och Europa.
För mig är Malmö FF fortfarande klara favoriter till SM-guldet.
Problemet är att ingen berättat det för Alexander Milosevic, Sebastian Larsson, Mikael Lustig & co. Med stenhårda psyken och till synes alltid tillräckligt med kvalitet så har man nu åtta matcher i rad utan förlust, och i dessa hela sju segrar. Långt ifrån snyggt, alltid knappt - men inte desto mindre vinner man hela tiden.
Långsamt har den svartgula maskinen börjat mala på, och ju längre man är med i toppen desto farligare tror jag veteranerna i AIK blir.
Men nu väntar först Mjällby på Strandvallen. Lite av ett pånyttfött Mjällby, som ställer till det för alla motståndare efter tränarbytet till Anders Torstensson.
Så jag tror inte alls det är oviktigt att AIK omedelbart efter VM-kvaluppehållet fortsätter på den inslagna vägen med knappa segrar för att känna att man verkligen hör hemma längst upp.

4. Vad är IFK Norrköping i år egentligen?

Jag vet i alla fall inte. Vet ni?
Man är rätt hopplöst efter guldstriden med drygt halva säsongen spelad, det finns ingen stabilitet i varken spel eller resultat och nu har man även tappat supertalangen Isak Bergmann Johannesson till Danmark.
Och hur är stabiliteten i organisationen efter att man tryckt ut Peter Hunt?
IFK Norrköping är med sina ekonomiska resurser ett lag som ska slåss om topp 3-platserna, men under Rikard Norlings ledning och (inte minst) efter ett par tunga spelartapp så har man återgått till det man var för länge sedan: ett mittenlag.
Sexa. Två poäng före Kalmar FF. Tre före Varberg.
Tio poäng efter serieettan AIK.
Nu ska IFK Norrköping åka till Malmö för att visa att man är ett lag att ta på allvar, och även om det är den kanske svåraste matchen på hela säsongen så vill man i alla fall se någonting som andas klättring i den allsvenskan tabellen under hösten.
Kan Christoffer Nyman och Samuel Adegbenro ta laget på sina axlar och lyfta det? Eller finns där helt enkelt inte kvalitet nog för Norling att trolla med?

5. Är Örebro i botten för att stanna?

Värvningen av Nahir Besara gav omedelbar effekt, men har nu (tillfälligt?) lagt sig. Värvningen av Jiloan Hamad är så här långt inte mycket alls. Värvningen av den rehabiliterande Ahmed Yasin har vi ingen aning om vad den kommer att ge.
Vad vi dock vet är att Örebro SK har oerhört svårt att ta sig ovanför strecket som betyder nedflyttning, och att prestationerna så här långt i år inte alls är det man trott och hoppats i ÖSK.
Jag skulle säga att det ser mycket illa ut.
Mycket på grund av att jag just nu inte ser några lag i de nedre regionerna som på pappret eller i realiteten ser svagare ut än just Örebro.
Nu har man Varberg på hemmaplan i omstarten, ett Varberg som har sju raka utan förlust och bland annat slagit IFK Göteborg två gånger under den perioden.
En obehaglig match som Örebro SK behöver vinna.