ÖFK släpar en stad, sina spelare och svensk fotboll i smutsen

Men först och främst ska vi rikta kritiken mot ansvariga i Östersunds FK; vad ville ÖFK:s ansvariga vinna genom att släpa hela klubben, staden och oskyldiga spelare i smutsen?

Jag utgår från att ni inte har missat den cirkus som kuskat runt från Jämtland Arena till Licensnämnden, tillbaka igen och sen ett varv till något som heter Överklagandenämnden för att därefter ramla ned i ett brevlådeföretag på Cypern.

Om inte, ta gärna del av VSK-bloggen Anno 1904 med en genomarbetad redogörelse om en sponsorsoppa som är i det närmaste skrattretande.

Efter Kindberg-kaoset, kunde det ens varit möjligt att försämra klubbens förtroende?

Ja, uppenbarligen.

ÖFK var illa omtyckt i den allsvenska sfären tidigare, nu är klubben i det närmaste avskydd av alla.

Jag tycker synd om de spelare och tränare som ju är helt oskyldiga i sammanhanget. Nu har de gått in i ytterligare ett år som anställda i en klubb som lovat att de ska spela i allsvenskan för att de har de pengar som de måste ha – men som de alltså per idag inte har.

Snart kan de sitta i en tvåa med kök uppe i Jämtland utan jobb. Lurade. Som alla andra känner sig just nu. 

Jag kan känna att det är synd om Graham Potter och Co att klubben någonstans svärtar ned det som han och ett gäng bortglömda spelar gjorde så förträffligt i Europa.

Även om de skulle vara så att Östersunds FK trollar fram de miljoner som de hävdar att de har ett avtal om, så har de ännu inte fått fram en krona inom ramen för den tid som krävts för att förhindra en konkurs - vilket ju är ytterligare ett tecken på att de inte kan sköta affären enligt den uppgörelse som finns.

Det är en klubb som under ett drygt år lyckades kasta iväg minst 70 miljoner kronor när de levde ett liv som inte tenderade att vara i närheten av den verklighet som en klubb på deras nivå befinner sig i.

Var det representanter att lita stint på när de skulle presentera ett påstått sponsoravtal som skulle rädda klubben kvar i allsvenskan?

Licensnämnden tyckte ju faktiskt inte det.

Men Överklagandenämnden, som vi nu vet existerar, såg alltså ingen som helst anledning att ifrågasätta ett "letter of intent" från ett företag med säte i en brevlåda på Cypern.

Jag ska erkänna att jag tog ÖFK i visst försvar när de fick ett OK i den sista instansen. För att jag var fullständigt övertygad om att det krävdes ett ganska mastigt bevis för att få grönt ljus.

Utan att veta exakt hur den där nämnden gör sitt jobb, så kan de aldrig varit i närheten av ett ens försöka  syna Cypernbolagets trovärdighet i den här frågan; fanns det verkligheten en möjlighet att de skulle hosta upp 15-16 millar? Och varför?

Även om pengarna skulle dyka upp (det kan ju faktiskt göra det) så är det i det närmaste overkligt att dealen skulle anses som förtroendeingivande från början.

Som sagt, det går tveklöst att ifrågasätta hur en nämnd som alltså heter Överklagandenämnden kan bli så bortdribblad av en klubb som inte direkt har världens bästa rykte.

Men jag känner ändå att det är ansvariga i Östersunds FK som är den största boven i den här sörjan.

Någonstans måste de känt att den bästa vägen ur knipan var att försöka bluffa sig fram. Helt utan skam i kroppen. Det är vidrigt agerat. Istället för att ta smällen, dyka ned i divison 1 och skapa nytt förtroende genom att bygga upp klubben igen med goda grunder.

Det är så många som drabbas nu - allt från alla i stan som är involverade i klubben på något sätt, till Brage som borde ha deras plats i allsvenskan och till en liga som kanske står där med 15 lag i april.

Varför kände ÖFK-ledningen att det var så man skulle lösa problemet och hur trodde de att ingen skulle upptäcka bluffen?

Det framstår allt mer som den största och smutsigaste skandalen i allsvensk klubbhistoria.

Och vad säger då SvFF:s ordförande Karl Erik Nilsson?

Jo:

"Det är sådant man får räkna med"

Som om det inte var illa nog som det redan var.