Uwe satte ess på bänken, gick all in på knektarna och blev själv kung
MALMÖ: Uwe Rösler satt vid pokerbordet med framtiden på spel.
Då gick han all in utan vare sig ess eller kung, med ett osäkert par i knektar som högst.
Och när sista kortet var lagt kunde MFF-tränaren konstatera att högt spel gav hela potten; segern, cashen och essen i bakfickan till nästa avgörande utmaning.
Man måste ge Malmö FF:s tyske tränare att han inte är rädd för att våga.
Här gick han ut på en slak lina denna dimmiga småfuktiga malmöitiska höstkväll, utan skyddsnät och med en enorm fallhöjd och tänkte: visst, Christiansen kan inte spela men jag sätter Rasmus Bengtsson, Markus Rosenberg och Behrang Safari på bänken mot Lugano.
Det fick bli en nykomponerad anfallsduo med Berget och Molins, ner med Lewicki som back igen och in med europaspelsbödeln Bonke Innocent på mitten.
Antingen så höll det.
Eller så gick det åt helvete med allt; Europa, självförtroendet och kanske även jobbet.
Det gick av sig själv, med norsk turbo.
Jo Inge Berget hade tankat fullt och ledde MFF-styrkorna med sån energi och utstrålning att de schweiziska gästerna inte hade en aning om vart de skulle ta vägen.
Om Lugano-tränaren Fabio Celestini blev smått konfunderad när han såg Malmös startelva (han måste ha räknat med ett helt annat lag) så var hans spelare i nån sorts chock.
De blev uppätna av ett malmöitiskt presspel där Berget och Guiilermo Molins gjorde ett strålande jobb, där Fouad Bachirou och Bonke Innocent aldrig lät Luganos regissörer Jonathan Sabbatini och Mattia Bottani få tillräckligt med ro.
Lugano bjöd först på en osannolikt klumpig straffspark och sen Sören Rieks på en osedvanligt fin och ostörd promenad framför eget straffområde.
Straffen satte Berget och Rieks fick all tid i världen att pricka Gische Molins oattackerad två meter framför mål.
2-0 och allt såg kassaskåpssäkert ut.
Men Lugano spelade sin kort smartare efter pausvilan.
När MFF inte orkade pressa lika intensivt, det är omöjligt över 90 minuter, så visade Lugano varför de kunnat störa FCK i Köpenhamn och fått 0-0 “hemma” (matcherna spelas i St Gallen, tre timmars resa från Lugano) mot Dynamo Kiev.
Alexander Gerndt snygga reducering följdes upp av en otrolig Johan Dahlin-räddning kort därefter, en räddning som visade sig bli helt matchavgörande.
Schweizarna synade Uwe Rösler satsning i andra halvlek och han tvingades trycka in ett par av sina ess för att sitta säkrare.
Men det gick till slut.
Och det här var ett nödvändigt styrkebevis för Malmö FF anno 2019, för det här var exakt det som en “bred trupp” handlar om för lag som dubblar liga och Europa.
Normalt roterar man i ligan, men i ett läge där allsvenskan både är viktigare och vanskligare så behövde Rösler sätta Europa på spel.
Nu kan MFF ta sig an AIK på hemmaplan med fräscha ben på såväl Rosenberg, Bengtsson och Safari. Kanske även med en Christiansen på väg tillbaka från skada.
Uwe Rösler spelade högt och satte nog till och med sitt eget jobb på spel.
Satsningen gick hem den här gången, nu lever Europa League i allra högsta grad och allsvenska guldet ligger fortfarande kvar i potten, även om oddsen inte talar för Malmö FF; varsågoda, nya insatser, place your bets.
Det kan fortfarande sluta lite hur som helst.
Men den här kvällen på kasinot:
Uwe Rösler satte essen på bänken, knektarna på plan och fick själv vara kung för en dag.
Den här artikeln handlar om:
