KRÖNIKA: “Så är Bajentruppen i dag – och det saknas”

Hammarby som klubb är inne i något så ovanligt som en period av stabilitet, det är knappast något som klubben har skämt bort sina anhängare med historiskt sett. Med en ekonomi som är bättre än på länge (någonsin?), med en sportslig ledning som hittills har fattat fler rätta beslut än felaktiga och nu också med en spelartrupp som börjar se väldigt intressant ut så borde det vara positiva vibbar runt träningsanläggningen på Årsta IP. Med anledning av att det nu närmar sig ställer jag frågan vad man kan förvänta sig av Hammarby 2016? Blir det ytterligare ett par steg framåt i processen eller vad ska man tro?

Det är en period av träning och spekulationer som präglar de allsvenska lagens försäsonger så här långt, de allra flesta väntar ett tag med att börja spela matcher(eller så ställer vädret till det) ytterligare ett tag. Hammarby har avverkat sitt första träningsläger på spansk mark, ett läger som främst nog ska ses som ett avstamp och sammansvetsande läger. Nu väntar träning på hemmaplan i minusgrader och lite ”vardag” innan man återigen tar sikte på Spanien, då ska även matchtröjorna åka med för lite träningsmatcher som då står på agendan. Det är ungefär då som man kan börja ana litegrann hur kommande säsong ska se ut, i alla fall inledningsvis.

Spelartruppen just nu ska nog ses som preliminär och det förväntas säkert på flera håll att det dels kommer att försvinna några spelare och att någon ytterligare ansluter innan man ”stänger butiken” fram till sommarens fönster.

Det var en fin rivstart som Mats Jingblad bjöd på tidigt under Silly season. Arnor Smarason och Melker Hallberg rasslade in före julafton och det är två väldigt fina tillskott som direkt höjer kvaliteten på laget. Båda två ska ses med väldigt goda chanser att bli mer eller mindre bofasta i startelvan.

En snabbkoll på hur truppen ser ut idag och en liten sammanfattning här (Enligt klubbens hemsida 2016-01-16)

• Målvakter: Ö.Kristinsson, T.Markström, W.Eskelinen

Islänningen Kristinsson kom in under sommarfönstret och tog över platsen efter några matchers ”vikariat” för Tim Markström. Markström som tålmodigt väntat på sin chans fick den när Johannes Hopf lämnade för den turkiska ligan gjorde han det ganska bra. När ”Ögat” blev spelklar fick Markström vackert ta plats på bänken igen och inget tyder på något annat än att han blir kvar där. Kristinson fick ingen lysande debut och nog fanns det frågetecken inledningsvis. Det gör det inte längre. Kristinsson gjorde en väldigt fin höst och har god chans att komma med i Lars Lagerbäcks isländska EM-trupp. Tredjemålvakten William Eskelinen ska nog inte hoppas på allsvensk speltid 2016.

Backar: B. Saevarsson, L.Saetra, R.Magyar, J.Aidoo, M.Solheim, S.Batan

Här finns det utrymme för eventuella tillskott. Den unge Joseph Aidoo, Lars Saetra och Rikard Magyar är de tre mittbackar som finns i truppen just nu. Birkir Mar Saevarsson kan givetvis spela mittback, men hans styrkor som högerback är nog något man inte vill undvara. Mats Solheim med sin högerfot och Stefan Batan slåss om vänsterbacksplatsen i dagsläget. Alternativen är inte jättemånga, lösningarna kanske finns internt i truppen, annars är det läge att fylla på med åtminstone ett namn till i backbesättningen.

Mittfält: M.Hallberg, A.Smarason, E.Israelsson, P.Haglund, J.Persson, F.Torsteinbö, K.Bakircioglu, O.Silverholt, A.Rennie, L.Fuhre, D.Jajic.

Listan är lång, ofantligt lång och här är det nog bara en tidsfråga innan någon eller några får vinka adjö till sina lagkamrater. Amadayia Rennie och Lars Fuhre lär vara två av dessa som nog kan ha gjort sin sista match i Bajen-tröjan? Philip Haglund kom tillbaka efter sin korsbandsskada och trots att han värvades som mittback var det centralt på mittfältet han spelade allra mest. Ankomsten av Melker Hallberg kanske gör att Haglund nu får kliva ett steg bakåt i planen och konkurrera om en plats där? Imad Khalili var inte alls i form när han anlände sommaren 2015, nu ska han vara en helt annan spelare är det tänkt. Frågan är på vilken/vilka platser han konkurrerar i första hand? Som forward? Som ”tia”? Som ytter? Jag är lite osäker på om Khalili är rätt spelare att vara den som ska starta den hårda pressen på motståndarnas backlinje, och för mig är han mer ”tia”. Time will tell. Det går inte heller att bortse från de insatser som Erik Israelsson gjorde i den offensiva rollen, väldigt värdefull på många sätt. Arnor Smarason och Fredrik Torsteinbö (om han får vara skadefri) ser jag som utmärkta namn att ta hand om kanterna, två spelare som kommer att kunna göra Hammarbys djupledsspel väldigt intressant. Med detta sagt är det frågan var vi får se Kennedy Bakircioglu kommande säsong. I mina ögon är det centralt han är som bäst och med två kanter som kan dra iväg i djupled kanske Kennedy kan få lite mer utrymme att göra sin grej, får han det är han en lysande spelare.

Forwards: L.Hallenius, M.Söderkvist, I.Khalili, A.Medeiros de Azeredo, I.Lidberg.

Linus Hallenius har inte fått saker och ting att stämma, dessutom har skadebekymmer irriterat honom, främst under hösten. Lånet av Jakob Orlov försatte Linus till bänken och dessutom valde man andra spelare när det väl var dags för byten. Det har funnits (och finns) rykten om att Hallenius kan vara på väg att lämna Hammarby för konkurrerande klubb. I mina ögon har Hallenius inte fått möjlighet att visa vad han går för i ett fungerande Hammarby och frustrationen över det är nog starkast hos spelaren själv. Linus Hallenius har en bra allsvensk nivå i sig, målskytte inkluderat, frågan är om han får visa det i hammarbytröjan? Nye brassen Alexssander Medeiros de Azeredo, är nytillkommen och för mig totalt okänd. En stark känsla är att det här” kan bli vad som helst” infinner sig, dock utan att jag har sett honom skjuta ett enda skott. Det är troligt att den här spelaren behöver tid på sig för att anpassa sig, men visst kan han bli en joker. Unge Lidberg är en egen produkt att hoppas på. Måns Söderkvist ser jag över huvud taget inte som forwardsalternativ så länge man spelar enligt sin nuvarande modell.

***

Totalt sett känns det som att Nanne Bergstrand har en kompetent trupp att tillgå redan nu. Det eviga snacket om att det är en långsiktig process ser därmed ut att kunna ta ännu ett steg i rätt riktigt för Hammarby. En förbättrad position i den allsvenska tabellen jämfört med 2015 har laget kapacitet för redan nu, så känns det i alla fall. Känner vi Nanne Bergstrand rätt är det ju dock inte bara det detta handlar om, han vill se en förbättring och positiv utveckling av det egna spelet i minst lika stor utsträckning.

Det saknas i mina ögon, om man ska vara lite konkret, ett riktigt vasst forwardsalternativ (om man nu inte har intern tro på Hallenius) och det saknas också ”spets på bredden” bland backlinjespelarna.

Det finns många spelare som är flexibla och som, framförallt i träning, kan göra balansen i truppen bättre. Haglund kan spela mittback, Oliver Silverholt kan spela ytterback, eller central mittfältare, Torsteinbö, Måns Söderkvist och Imad Khalili kan flytta runt på flera av de offensiva positionerna. Och så vidare. Men frågan är om det kan ge den kvalitet man eftersträvar i längden?

***

De allsvenska konkurrenterna ser om sina hus och ska Hammarby lyckas klättra några steg på sin strävan att inom något år vara med i den absoluta toppen igen krävs det att man fortsätter att bygga på det man har idag. Mats Jingblad sitter säkert inte stilla och vill han sätta ytterligare färg på det här blir det ett eller två namn ytterligare som kan slå sig in i en startelva. Truppen som den är idag är klart bättre än den man hade till förfogande för ett år sedan men det finns definitivt möjligheter att spetsa den ytterligare. Blir det nu eller senare, det är frågan?