Därför slår krisen hårdare mot AIK, Bajen, Blåvitt – och inte mot MFF och Djurgården

Varför agerar allsvenska klubbar så olika under coronakrisen?
Varför sitter till exempel Djurgården och Malmö FF lugnt i båten medan AIK, IFK Göteborg och Hammarby agerar – eller planerar att agera – med permitteringar och varsel?
Och vad säger metoderna om de respektive föreningarna?

FotbollDirekt bad Kristof Vogel, också känd som bloggaren Osynliga Handen, expert på fotbollsekonomi att analysera verksamheten hos de allsvenska klubbarna i denna svåra tid.
Och dela ut sina bästa råd till klubbledare – och Svensk Elitfotboll (SEF) – som befinner sig i en aldrig tidigare upplevd situation.

Vi är inte ens framme vid den tidpunkt (5 april) då den egentliga allsvenska premiären skulle ha spelats. Alltså, inte en minut allsvensk fotboll har förlorats.
Men coronaviruset har slagit klorna i världen, och den allsvenska fotbollen är sannerligen inget undantag. Tidigt drog flera klubbar åt handbromsen. Elfsborgs spelare var först ut med att förhandla ner sina löner, AIK gjorde detsamma och korttidspermitterar dessutom personal – liksom IFK Göteborg.
Även i en “rik” klubb som Hammarby diskuteras åtgärder.
Frågan som poppar upp är ju:
Är marginalerna verkligen så små hos etablerade allsvenska klubbar?
- Om man läser föregående säsongs sluttabell, med fyra klubbar med 62 poäng eller mer, så inser man att klubbarna har låtit pengarna arbeta. Hade de legat som en buffert på banken så hade spelartrupperna varit mindre konkurrenskraftiga, förstås, förklarar Kristof Vogel för FotbollDirekt.se

Vidare så är osäkerheten enormt stor i dagsläget.
Vogel fortsätter:
- Det vi vet med säkerhet är att idag finns ett kassaflödesproblem under det andra kvartalet. De fasta kostnaderna som till exempel kontrakterade löner ska betalas ut den 25 varje månad samtidigt som de förväntade kassaflödena från matchdagen har skjutits på framtiden. För till exempel Hammarby rör det sig om cirka tio miljoner kronor i biljettförsäljning under perioden april till juni som i bästa fall kommer in senare.

Kristof Vogel pekar även ut andra problem att hantera för pressade klubbledningar:
- Det finns också en stor risk att det här också förvandlas ett intäktsproblem. Rimligen blir det svårare att sälja sponsorpaket den kommande tiden. Många företag kommer behöva prioritera sina resurser till att starta upp och få ordning på sina respektive verksamheter.
- Också andrahandsvärdet på spelarkontrakten påverkas negativt. Det finns ett enormt skuldberg som det europeiska klubbkollektivet har byggt. Den stora transferboom som vi har upplevt under de senaste fem åren har till stora delar finansierats genom att klubbarna har belånat sig med hjälp av varandras balansräkningar. I de osäkra tider som vi kommer att vara i under de närmast kommande åren så kommer klubbarna prioritera att minska sina transferskulder och transferfordringar framför nya affärer. Priserna på talang kommer därmed att sjunka.
- Så givet dessa förutsättningar är det ganska naturligt att klubbarna är nervösa och har börjat agera.

Men hur kan det komma sig att klubbar agerar så olika?
Djurgården fortsätter som vanligt liksom Malmö FF, men en rik klubb som Hammarby - och även AIK för den delen - talar om att agera eller har agerat kraftigt och omedelbart.
- Av de klubbar som du nämner är det än så länge bara AIK som vidtagit konkreta åtgärder i form av permitteringar. Hammarby ligger fortfarande på ett diskussionsstadium internt, även om vi säkert kan förvänta oss att något kommuniceras ut inom en snar framtid. Det är inte särskilt konstigt tycker jag. En stor del av Hammarbys kapital är bundet i tillgångar. Föreningen har investerat i ett klubbhus som till skillnad från kommersiella fastigheter inte genererar några positiva kassaflöden. Och aktiebolaget som driver elitverksamheten har investerat sina pengar spelarnas kontrakt. För tillfället genererar inte dessa heller några positiva kassaflöden. Matcherna är framflyttade, säger Kristof Vogel.
- AIK hade förvisso närmare 50 miljoner i kassan vid årsskiftet. Å andra sidan har man en stor kostnadskostym. Under det första kvartalet förra året (2019) så hade AIK ett negativt kassaflöde från den löpande verksamheten som uppgick till drygt 20 miljoner kronor. Det första kvartalet är alltid svagt från ett kassaflödesperspektiv, framför allt om man säljer stora delar av sina säsongsbiljetter före årsskiftet. I och med corona-krisen så börjar 2020 med två kassaflödesmässigt svaga kvartal. Så också det är förståeligt att AIK agerar tidigt.

Vad säger de olika metoderna om respektive föreningar?
- Tajming. Att klubbarna befinner sig i olika faser i sina respektive konjunktur- samt kassaflödescykler. Klubbarna är olika sårbara för olika typer av risker.
- Hade till exempel viruset chockat oss för ett år sedan så är jag ganska säker på att vi också hade sett Djurgården agera tidigt. Då hade Djurgården en mycket svagare likvid situation än vad man har idag plus att man då hade 40 miljoner kronor i fordringar på utländska klubbar för sålda spelarkontrakt. Corona har naturligtvis också påverkat de utländska klubbarna och deras betalningsförmåga.
- I år har Djurgården, och Malmö FF då förstås, mer tid att hämta in information, analysera och vidta åtgärder, på lite längre sikt.

Är det något i klubbarnas agerande som förvånar dig?
- Det är ännu för tidigt att svara på den frågan tycker jag. Tyvärr befinner vi oss fortfarande i början av den nya verkligheten.
Hur skulle dina råd till klubbarna se ut under denna kris?
- För det första, säkerställ kassaflödet för det andra kvartalet.
- För det andra, planera för det värsta för kvartal tre. Till exempel är det idag osäkert om allsvenskan kan starta med publik på matcherna.

- För det tredje, samarbeta. När allsvenskan väl startar är det viktigt att det finns en produkt att sälja och till skillnad från andra industrier så är man i fotbollen beroende av sina konkurrenter för att det överhuvudtaget ska finnas en produkt.

Kristof Vogel avslutar:
- Intäkterna från de centrala avtalen med TV- och spelbolag betalas ut i flera omgångar under året. Faktum är att vissa klubbar är i dagens situation mer beroende att få de pengarna tidigare än andra. Malmö FF och Häcken till exempel, klarar troligen sin likviditet under hela året även om de får tv-pengarna i en klumpsumma i december. Oavsett vad som händer. En del klubbar kan troligen vänta med betalningarna till det tredje kvartalet samtidigt som andra klubbar skulle behöva en större del av årets intäkter redan här och nu. Jag tänker i första hand på de mindre klubbarna som jag misstänker saknar tillräckliga administrativt personella resurser för att hantera den mycket svåra situationen som vi har hamnat i.

- Hade jag varit en liga så hade jag koordinerat distributionen av årets centrala intäkter utifrån klubbarna akuta likviditetsbehov, utan att förändra själva distributionsnyckeln i sig.