PÅ FD: Tricket som ska ge nytt allsvenskt lyft: ”322 procent fler åskådare…”

Publiken på klassiska Stora Valla uppgick 2014 till totalt 30 048 personer, alltså 322 procent mer än invånarantalet. Östersund, med 60 400 invånare, kom tvåa med 75 procent…

Det ger e n bild av Degerfors IF:s ställning.

En annan att den spelare med högsta lönen i föreningen är jämförbar med snittlönen i Superettan 2014, 22 600 kronor.

De ska bara upp

Föreningens målsättning är att ta sig upp i allsvenskan. Kanske redan i år men går inte det går inte luften ur laget.

Det finns nämligen hur mycket fotbollsluft som helst i Degerfors.

Men finns det tillräckligt med pengar?

Hur är det möjligt att ett fotbollslag i denna lilla kommun har som målsättning att ännu en gång ta sig tillbaka till högsta serien?

Vi söker svaren i bruksorten där alla har en åsikt om fotboll, det tillhör allmänbildningen att vara fotbollsintresserad.

Talanger är också pengar

Ett svar är att kloka värvningar och gedigen utbildning av spelarna också är – pengar.

Men det handlar även om kultur. Visserligen är det där ett svårgreppbart uttryck, men tränaren och sportchefen Patrik Werner ser det som en del i ett svar.

– Naturligtvis är det svårt att peka på något speciellt, men engagemanget på orten är stort, fotbollen är någon slags kulturbärare och det är ett naturligt inslag i vardagen att fotbollslaget är på allas läppar, säger Patrik Werner, som själv vuxit upp på orten och nu styr den fotbollsmässiga biten sen många år.

Styr föreningen som ordförande för andra året gör annars Suzanne Hällström, kommunens näringslivssekreterare. Hon bor visserligen i Karlskoga men ägnar större delen av sina vakna tid åt Degerfors.

14 miljoner i intäkter

Hon har inget enkelt svar på frågan hur det är möjligt att Degerfors år efter år kämpar sig allt närmare toppen av Superettan.

– Det är naturligtvis tufft, det måste jag säga. Vi gick back 400 000 förra året men har ändå ett eget kapital på några hundra tusen. I år är målsättningen att vi ska göra ett plus på 500 000 kronor. Jag vet i dagsläget inte hur det går men det är vad vi budgeterat med och det är nödvändigt att nå det målet.

Intäkterna förra säsongen låg på 14 miljoner kronor, utgifterna alltså litet högre.

I år ser det ungefär likadant ut.

”Många skänker oss pengar”

Men Degerfors är en liten kommun med ett större företag (Outokompo) och många mindre, och sponsorintäkterna borde rimligen vara begränsade?

– Man kan ju säga att vi har lojala sponsorer på gott och ont. Det finns ett stort antal företag som skänker oss pengar därför att dom av tradition har ett visst förhållande till fotbollen och föreningen.

– Vi är naturligtvis oerhört tacksamma för det, men måste samtidigt tänka i andra banor och arbeta mer med samarbetsavtal och vidga vårt område.

– Västerut finns ju ingen elitfotboll vilket innebär att vi kan bearbeta större delar av Värmland. Och med allsvenskan i sikte är det helt nödvändigt att arbeta på ett annat sätt och även titta mer nationellt, svarar Suzanne Hällström.

300 sponsorer

Sponsorbiten i Degerfors arbetar förre allsvenske DIF-spelaren Leif Olsson och nuvarande skyttekungen Peter Samuelsson med.

– Även här måste vi förstärka men det är en fördel att ha Peter som säljare. Han kan prata, inte minst fotboll, och det gillar sponsorerna.

Kansliet bemannas av totalt tre personer som delar på fyra tjänster, varav 1,75 är lönebidrag.

Hur fördelar sig då intäkterna?

Sponsorintäkterna uppgår till cirka 4,5 miljoner kronor fördelat på cirka 300 sponsorer av vilka 51 står för 60 procent.

Svensk Elitfotboll (SEF) bidrar med cirka 4 miljoner kronor och det inkluderar tv-ersättningar och samarbete med Svenska spel.

Publikintäkter ger ca 1,9 miljoner kronor.

Övriga intäkter består bland annat av gåvor, medlemsavgifter, lotterier, souvenirförsäljning och spelarförsäljningar.

Vid en publik på 2 000 personer räknar Degerfors med cirka 100 000 kronor i intäkter. Att det är en förhållandevis låg summa beror på att det är beräknat på sålda biljetter utöver årskort och sponsorbiljetter (huvudsponsorn Outokompos 500 anställda har rätt till gratis entré).

Men hur ska ni klara av ett allsvenskt avancemang?

-Vi måste nog fördubbla omsättningen och ändå kommer vi att ligga långt efter övriga lag. Pengarna från SEF i princip tredubblas, vilket skulle innebära 12 miljoner kronor, och så blir naturligtvis det nationella sponsorintresset större. Och publikintäkterna ökar, säger Suzanne Hällström.

Stora Valla håller inte måttet

Ett problem är naturligtvis att Stora Valla i dag, trots en ombyggnation i fjol för 25 miljoner kronor, inte håller måttet för allsvensk fotboll.

– I allsvenskan krävs det 3 000 sittplatser. Vi har tusen… Men eftersom det  är kommunen som äger anläggningen i dag är det ett kommunalt problem. Det  handlar om mycket pengar. Men det är klart att publiken ska sitta!

Hur ser du på förbundets regelverk när det gäller arenorna?

– Det borde kanske finnas visst utrymme för lokal anpassning. Jag menar att när ett lag har kanske 500 åskådare borde det vara med flexibelt.

Kommer ni någonsin att sälja bort namnet Stora Valla?

– Det kan jag inte tänka mig.

Nej, där går nog gränsen för vad fotbollskulturen i Degerfors skulle tåla. Stora Valla är inte till salu.

Så upptäcks talangerna

Men allt kan naturligtvis inte räknas i pengar. Degerfors har alltså litet av en egen filosofi när det gäller spelarrekryteringar. Det finns inte utrymme för några spektakulära värvningar. Istället krävs det lokalt scoutande av nya talanger ner till division tre.

– Superettan håller jag koll på själv och för övriga delar av landet har vi gamla spelare som hjälper till. Men det stora jobbet gör naturligtvis fotbollssektionens Kenneth Sundqvist, Thomas Karlsson och Krister Eriksson, alla gamla DIF-spelare. Dom dammsuger spelare i en vid cirkel runt Degerfors, förklarar Patrik Werner.

Samtidigt månar han om att fostra fler egna produkter. Vi kan ju bara nämna några namn ur högen som Ralf Edström, Ulf Ottosson och Ola Toivonen.

– Det är oerhört viktigt att vi kommer rätt i rekryteringarna och jag tycker att vi skött den biten bra de senaste åren. Under våren har vi till exempel släppt fram Ludvig Fritzon från bottenlaget Tibro i division två. Han har stor potential.

Problemet är att ni ofta blir av med succéspelarna?

– Ja, så är det naturligtvis.

Men Degerfors har en vana att fostra talanger och sedan tvingas sälja dom.

Senast i raden var förra årets succéspelare Feyard Ayaz. Han hamnade i Turkiet. Degerfors säger sig vara nöjt med övergångssumman.

Kapital på annorlunda sätt

Ändå har man klarat av att hålla en någorlunda kontinuitet i laget de senaste åren. Lagstommen har behållits och kompletteras hela tiden med nya talanger.

– Vi måste jobba så eftersom det inte finns utrymme för några spektakulära värvningar. Vi skaffar oss kapital på ett något annorlunda sätt men det är en förutsättning för att en förening på en liten ort ska kunna utvecklas och bli bättre, säger Patrik Werner.

Sätter vi siffror på vad 23 spelare i Degerfors har för ersättning hamnar vi på 15 300 kronor i månaden som snittlön. Alltså 7 000 kronor mindre än snittlönen för Superettan 2014. För unga nyuppflyttade spelare till A-truppen handlar det bara om några tusenlappar i månaden. Ingen spelare kan i princip leva på att spela fotboll i Degerfors.

Skulle Degerfors nå målsättningen, allsvenskt spel, förändras dock förutsättningarna.

– Det är ju så att när kontrakt skrivs ingår oftast klausuler om det blir upp- eller nedflyttning, förklarar Patrik Werner.

Baksmälla som sved

Senast Degerfors var uppe i allsvenskan, på 1990-talet, köptes det in spelare från framför allt det forna Jugoslavien. Baksmällan när laget åkte ur sved. Det misstaget tänker Degerfors inte göra om.

Nu gäller parollen rätta munnen efter matsäcken.

Degerfors IF har fem lag och Degerfors Ungdom 15 lag i seriespel. Totalt rör det sig om cirka 400 spelare.

De ideella insatserna i föreningen är stora och värderas till drygt en halv miljon kronor.

Att Degerfors ligger på 16:e plats i den allsvenska maratontabellen säger också en del om lagets storhet.

Uppmärksamhet väckte också både laget och kommunen i filmen ”Aldrig ensam med oss”, som hade 6 734 visningar på nätet premiärdagen.

Men elitfotbollen i dag handlar om pengar.

Om det blir allsvenskan igen måste Degerfors få snurr på ekonomin, oavhängigt att det är en talangfabrik.

HÅKAN LARSSON