Tibbling minns tillbaka till osannolika EM-guldet: ”Vi rörde inte bollen”

På dagen för tio år sedan vann Sveriges U21-landslag ett smått osannolikt EM-guld.
I finalen mot ett stjärnspräckat Portugal drog Blågult det längsta strået efter straffsparksdrama, men inledningen av matchen i Prag var minst sagt oroväckande.
– Jag tror inte vi rörde bollen första tio minuterna. Det var ju inget snack om Portugal var ett bättre fotbollslag, säger Simon Tibbling till FotbollDirekt.

30 juni 2015. Final i U21-EM mellan Sverige och Portugal. En färsk retur efter avslutande gruppspelsomgången som Sverige räddade kryss i efter ett sent inprickat mål av Simon Tibbling som tog Sverige vidare på Italiens bekostnad.

Tibbling blev i och med det ny publikfavorit och i semifinalen mot Danmark slog han till på nytt – men målgesten var minst sagt märklig där han inte riktigt kunde bestämma sig vad han skulle göra i samband med firandet.

– Jag hade spelat sexa i klubblaget, men så i landslaget var jag ytter. Jag gjorde ju typ inga mål, och så helt plötsligt gjorde jag mål två matcher på raken i EM. Det var nytt för mig, jag blev osäker hur jag skulle fira, jag hade inte räknat med det, säger Tibbling till FotbollDirekt och skrattar så här tio år senare.

Tibbling startade sedan i finalen mot Portugal i Prag – men det var ett Sverige som var märkbart pressat av de stjärnspäckade portugiserna med namn som Raphaël Guerreiro, William Carvalho, Joao Mario och Bernardo Silva i elvan där de tre förstnämnda vann EM-guld med Portugals A-landslag sommaren därpå.

– Jag tror inte vi rörde bollen första tio minuterna. Det var ju inget snack om att Portugal var ett bättre fotbollslag, åtminstone med bollen. Men vi hade vårt sätt att vinna matcherna ändå, vi lyckades gång på gång. Både i mästerskapet men också i kvalet där vi vände helt galna matcher. I finalen växte vi sedan in i det mer och mer, det blev jämnare och jämnare. Men visst, vi hade det väldigt kämpigt till en början, säger Tibbling som efter att ha blivit utbytt fick se Patrik Carlgren bli den stora finalhjälten med dubbla räddningar i straffläggningen.
– Patrik var bra för oss hela turneringen men i finalen blev han verkligen avgörande. Det var en helt fantastisk upplevelse.

Hur högt rankar du den uppvelesen i dag?
– Nej men att spela mästerskap för Sverige är något man alltid drömt om. Att det blev så stort som det blev… helt fantastiskt verkligen. Vi fick med oss svenska folket, intresset blev otroligt stort, säger Tibbling som ihop med landslagskamraterna dagen efter guldet togs emot av ett smockat folkhav i och runt Kungsträdgården direkt efter att planet från Tjeckien landade på Arlanda.

– Det var mäktigt. Helt otroligt från det att vi satte oss på bussen in mot Kungsträdgården. Det var verkligen fullt med folk på Stockholms gator och jag är ju själv från Stockholm så det var helt magiskt. Klart det är något man alltid kommer bära med sig, det var verkligen en magisk upplevelse.

Nobbades A-landslaget: ”Fick samtal från Janne”

Tibbling hade sedan åldern inne för att även spela U21-EM i Polen två år senare, men succén uteblev 2017 och det blev uttåg redan i gruppspelet. Därefter har Tibbling bara dragit på sig landslagströjan i samband med januariturnén – och han är en av få bärande spelare från guldet 2015 som aldrig fått chansen i riktiga A-landslaget.

– Jag fick samtal från Janne, att jag fanns i tankarna både när jag spelade i Groningen och Bröndby. Det kunde ha skett, men nu blev det inte så. Det var en konkurrenssituation och det har bara varit för mig att acceptera det.

Vilka från U21-laget har du fortfarande kontakt med så här tio år senare?
– Ludde Augustinsson började jag spela fotboll med i BP som åttaåring och vi har daglig kontakt. Patrik Carlgren spelade jag ihop med i Randers 2021-2022 och där hängde vi med varann varje dag. Vi har fortfarande bra kontakt, avslutar Tibbling som sedan i vintras huserar i isländska Fram efter flytten från norska Sarpsborg.