Gustav Lundgrens sorg: ”Inte samma sak utan honom”

Med ett par dagar kvar av Gais träningsläger i Spanien fick Gustav Lundgren ett telefonsamtal.
Då fick han reda på att hans pappa Christer hastigt hade gått ur tiden, vid 79 års ålder.
– Det är svårt att beskriva hur mycket han har betytt, berättar Gustav.  

Det är ett känsligt ämne, men också någonting vi alla stöter på i livet. Därför kan Gustav Lundgren, 30, tänka sig att tala om det faktum att hans pappa Christer lämnade jordelivet för omkring tre veckor sedan. 

– Det kan jag väl göra. Jag valde någonstans att vara öppen med och då förstår jag att det kommer att komma frågor på det, förklarar Gais-spelaren.

Det var efter måndagens match mellan Gais och Landskrona BoIS i Svenska Cupen, där Lundgren gjorde både mål och assist, som 30-åringen berättade att han nyligen hade förlorat sin far. 

Gustav Lundgren fick beskedet med några dagar kvar på Göteborgklubbens träningsläger i Spanien och valde, efter en del betänketid, att stanna kvar och fullfölja lägret. 

– Jag fick beskedet en kväll, precis innan vi skulle äta middag, när vi hade två eller tre dagar kvar av lägret. Först blev det bara en massa samtal till nära och kära där man pratade om vad som hade hänt. Sedan pratade jag med “Fidde” (Fredrik Holmberg, huvudtränare) ganska snabbt efter det och sade att jag pausade där och då. Jag kände att jag inte kunde gå och möta alla vid middagen i det skicket jag var i där och då. När man hade fått vara väldigt ledsen i några timmar kände jag, efter att ha pratat med mina syskon, att det inte fanns så mycket att komma hem till på det sättet. Jag kunde lika gärna stanna de få dagar vi hade kvar där. 

Gustav Lundgren fortsätter: 

– När det kommer till matchen tyckte läkarteamet och “Fidde” att det hade varit bäst om jag inte spelade. De ville ändå höra vad jag tyckte och tänkte om det och jag hade funderat ganska mycket på det. Någonstans kände jag att jag mådde bättre av att få vara i fotbollen och lägga tankarna på det när jag väl kunde, för så fort man går av fotbollsplanen blir det mycket tankar på det här. Det var bara skönt att få komma bort från det och jag kände att jag ändå ville spela. Vi hade en deal om att jag kunde säga till när som helst om jag kände att det inte fungerade. Jag kände ändå att det var värt att försöka och någonstans tror jag att pappa hade velat att jag skulle göra det också. 

”Det gick väldigt, väldigt snabbt”

Sagt och gjort spelade Gustav Lundgren matchen mot FC Karpaty, som man vann med 1-0, och reste sedan hem till Sverige. Där har han fortsatt att träna med de grönsvarta och stundom lyckats koppla bort tankarna från den personliga förlust han håller på att bearbeta. 

– Den tiden jag är på Gaisgården och får vara med fotbollen är den skönaste tiden på det sättet. Det har ändå varit en liten räddning i vardagen. Det är klart att man behöver sörja men jag känner att jag har tid för det också. Det har fungerat bra. 

Gustavs pappa Christer blev 79 år gammal och har varit en stor förebild för 30-åringen under hela livet. Lundgren berättar att han känner sig lyckligt lottad som har haft så pass närvarande föräldrar genom hela sin uppväxt och förklarar att det kommer vara svårt att inte kunna dryfta sina efter matchen-tankar med sin pappa.

– Det är svårt att beskriva hur mycket han har betytt. Jag har haft det väldigt, väldigt bra med två närvarande föräldrar som har hjälpt mig med allting. Oavsett om det har varit fotboll, innebandy, hockey eller golf har de alltid ställt upp på allting och åkt runt på cuper runt om i hela Sverige. Det är saker man inte tänker på där och då kanske, men man förstår betydelsen av det när man är vuxen. Det har betytt otroligt mycket. 

– Under de senaste åren, när det har tagit fart för min del, har det varit fint att få dela det med dem och ha dem på plats. Pappa har varit på plats nästan varje hemmamatch och har kollat alla bortamatcher där han har ringt och vi har pratat efter. Det är klart att det stödet har varit enormt och det hade inte varit samma sak utan dem och det kommer inte att vara samma sak utan honom nu. Det är svårt att sätta ord på det, men det är väl det jag kan säga. 

Jag läste att din far gick bort ganska hastigt. Hur påverkade det dig?
– Ja, det var hastigt på det sättet att vi inte var förberedda på att han skulle gå bort. Sedan har han absolut haft sina “grejer”, utan att gå in på vad det är. Det har aldrig varit så att jag eller mina syskon tänkte tanken att det skulle vara över. Nu gick det väldigt, väldigt snabbt och det var ingenting vi var förberedda på. Jag vet heller inte vad som är det bästa, om man vet att det ska hända eller inte? Det är svårt och förmodligen väldigt olika från person till person. Det här var ingenting som jag hade en tanke på skulle ske i någon slags närtid. 

Vila i frid, Christer.