TRE PUNKTER: ”På väg käpprätt åt h*lvete”

GÖTEBORG. Nytt superfiasko för ”Blågult”.
Sverige föll mot Kosovo på hemmaplan i VM-kvalet.
Här är FotbollDirekts Fredrik de Rons tre punkter från debaclet.

Det här är på väg att gå käpprätt åt…

Det vi såg i kväll var ett svenskt landslag fullständigt utan självförtroende, motivation eller vilja. Det var ett “Blågult” som var ur spel, det var ett spel som saknade i stort sett allt man vill se.

Även om matchens inledning såg ut att kunna bära Sverige framåt, framåt mot en ljusare framtid, dök den oslagbara ångesten upp så fort (!) de gulklädda fick smaka på motgång. Pass efter pass slogs bort under den mörka Göteborgshimlen och fick de 37 000 supportrarna på Ullevi att sucka av frustration – och spelarna såg ut att göra detsamma. Det gick inte att skymta en uns av “jävlar anamma”. I stället händes det med huvuden, suckades och pekades på lagkamrater.

VM-kvalet har sedan starten varit på väg åt fanders. Nu är det PÅ RIKTIGT på väg att gå käpprätt åt h*lvete. Det är dags nu. Det är dags för en förändring. Och, ja, det är svårt att undvika det, det är dags för en förändring på sidlinjen.

Var är du, Viktor Gyökeres?

Viktor Gyökeres… För några månader sedan var han en av Europas mest giftiga anfallare. I dag? Arsenals superstjärna syntes knappt till.

Allt ska finnas där för strikern. Han ska ha alla verktyg som krävs för att bära det här landslaget till enorma framgångar. Han har speeden, han har styrkan, han har hänsynslösheten. Eller ja, han har haft allt det i alla fall.

Det är klart att Sveriges i övrigt tafatta anfallsspel inte gör livet mycket enklare för Arsenal-anfallaren, men bättre än så här ska det väl ändå se ut? Var är du, Viktor Gyökeres? Ditt land behöver dig!

Sverige läcker som en schweizerost

Det är en öppen dörr att slå in, men in ska den slås. Kosovo rankas som världens 91:a bästa landslag. Deras anfallsstjärnor spelar i klubbar som Hoffenheim, Mallorca och Fortuna Düsseldorf. Likväl såg de ut som “Prime Barcelona” när gästerna stormade fram mot det livrädda svenska försvaret. Det har varit ett genomgående tema under VM-kvalet; “Blågult” läcker som ett såll. Eller, om ni tillåter, en schweizerost.

När man sitter och tittar på det svenska landslaget anno 2025 är det lätt att slås av tanken att vi har glömt bort vilka vi är. Tiden då vi kunde ta stolthet i ett ramstarkt försvar som var bland de svåraste i Europa att få hål på känns långt borta. Någonstans tror jag att vi måste hitta tillbaka till det. Vi måste hitta oss själva igen. Vi måste komma ihåg vilka vi är.