PÅ FD: Norska planen för Djurgårdens guldhjälte

Han vann två SM-guld med Djurgården, fem norska ligaguld med Rosenborg, spelade i Champions League och i landslaget. Nu satsar Mikael Dorsin på en karriär som agent i Norge, med bland andra superlöftet Martin Ödegaard i spelarstallet. Dorsin hoppas flytta fler norska spelare till allsvenskan: 
– Det är absolut en ambition. Vi ser många spelare som skulle passa bra i Sverige. Och vice versa, många svenska spelare som skulle passa i Norge, säger Dorsin till FotbollDirekt.se. 

Mikael Dorsin torde vara en av de svenska fotbollsspelarna på 2000-talet som har flest pokaler i prisskåpet. Det började med två raka SM-guld i Djurgårdens stjärnspäckade lag 2002-2003, tillsammans med bland andra Kim Källström och Andreas Isaksson. Blåränderna dominerade stort och man tog även ett cupguld 2002.

Det blev sedan spel i Frankrike (Strasbourg) och Rumänien (Cluj), men framför allt i Norge och Rosenborg, där han på två sejourer och sammanlagt tolv år vann fem ligaguld och ett cupguld. En ligatitel finns även i prisskåpet från Rumänien, där han tog guld med Cluj sin enda säsong där.

För lite drygt två år sedan så tog karriären slut. Dorsin lade skorna på hyllan under säsongen 2016, som 35-åring. Men en ny karriär tog vid mer eller mindre direkt: Som spelaragent. Dorsin jobbar för agentfirman Nordic Sky – tillsammans med Björn Tore Kvarme (tidigare i Rosenborg, Liverpool och norska landslaget) så har han hand om den norska delen av firman.

– Jag gick juridikutbildningen på universitetet i Trondheim samtidigt som jag spelade. Men då hade jag inga tankar på att jag skulle jobba med det här. Jag var trainee på en advokatfirma medan jag spelade, men hade egentligen inte bestämt mig vad jag skulle göra efter spelarkarriären. Jag var bland annat på intervju för jobbet som sportchef i Rosenborg. Men det var inte självklart att jobba kvar inom fotbollen, det fanns idéer om att få in mig som akademitränare men jag var inte riktigt motiverad för att stanna kvar i fotbollen på det sättet, säger Dorsin och fortsätter:

– Samtidigt kände jag att jurist och advokat, jag hade inte den ambitionen då. Jag skadade mig sista säsongen i Rosenborg och när jag bestämde mig för att sluta spela så hade jag ett halvår kvar på kontraktet. När jag var på väg att sluta så var det Per (Jonsson) och Anders (Carlsson) i Nordic Sky som sålde in det bäst. Jag kände dem väl sedan tidigare eftersom jag hade dem under hela min spelarkarriär. Nu har jag jobbat några år och vi börjar komma in i det. Björn Tore kom in strax efter mig och han jobbade redan som agent så han tog med sig några spelare också.

Med norsk fru så har Dorsin blivit kvar i Trondheim och nu är han certifierad agent både i Norge och i Sverige. Han var med på den kurs som genomfördes i Stockholm nyligen, då förbundet återinfört en form av agentlicens. Det efter några år där vem som helst kunde förmedla spelare.

Du var med på den kursen och kan nu förmedla spelare i Sverige… i och med att du nu bor i Norge, finns det en tanke där om att ta spelare därifrån till allsvenskan exempelvis?

– Ja absolut, båda vägar. Det är ganska lik fotboll, nivån är ganska lik. Jag tror det finns spelartyper i Sverige som passar här i Norge och tvärtom. Så det är klart att det finns en ambition med det, absolut.

– Jag jobbar med en del svenska spelare också, så det är bra att ha licens där oavsett. Det är olika system i olika länder, men jag har licens i flera länder. Det är olika saker som gäller beroende på vilket land man flyttar en spelare till.

När du nämner liknande nivå… du har själv spelat i både Sverige och Norge, vad är det som skiljer?`

– Norska ligan är fortfarande lite mer rak, spel fram och tillbaka. Sverige påminner lite mer om det kontinentala. Sverige är nog en blandning mellan Norge och Danmark. I Danmark är det ännu mer possession. Sedan finns det olika spelartyper och även lag med olika spelsätt i alla ligor. I Sverige är det också tajtare i toppen, i Norge är det Rosenborg som inte haft någon supersäsong men som ändå leder och är klart längst fram sportsligt och ekonomiskt. I Sverige finns det några tydliga topplag som Malmö och AIK, men inget som är lika tydligt ensamt i toppen som med Rosenborg i Norge.

– För en riktigt bra allsvensk spelare så kan Rosenborg vara ett bra steg. Möjligheten att vinna titlar och uppleva press. Det förväntas att man ska vinna titlar hela tiden och det är mycket publik. Det kanske inte är det naturliga steget för någon som är nyckelspelare i en absolut toppklubb i Sverige, men för de bästa spelarna precis därunder.

Issam Jebali kom in från Elfsborg i somras, det är kanske ett sådant exempel… 

– Jebali är en spelartyp som vill ha boll på fot, och det var en spelartyp och en roll som Rosenborg saknade. Man har hittat en bra roll för honom, och han har gjort det bra sedan han kom. Nu har han haft lite skadeproblem, men han har fått en väldigt fin start och avgjort flera matcher.

Om Dorsin själv får jämföra så tror han att Rosenborg skulle ta hem allsvenskan.

– Rosenborg är absolut det bästa laget, topplagen i Sverige ligger på ungefär samma nivå. Sedan är det nog jämnare i toppen i Sverige även om det varit jämnt i Norge också just den här säsongen. Men Rosenborg har haft ett bra lag över tid, även om det varierar lite från år till år så har man genomgående väldigt bra trupper och man har spelat mycket ute i Europa.

Norge brukar vara bland de länder som har störst representation av spelare i allsvenskan. Just nu är det tio spelare här, där ett par har väldigt avgörande roller i sina klubbar. Som Tarik Elyounoussi i AIK och Fredrik Ulvestad i Djurgården.

Av de totalt 115 utländska spelare som finns i allsvenskan just nu så har två länder fler representanter: Danmark (13) och Nigeria (12).

– Jag tycker kanske det borde vara fler från Norge. Inte minst med tanke på att det är närmaste grannlandet, lätt att socialisera sig, kultur och språk ligger så nära varandra. Om man är fast på en plats och behöver flytta för att utvecklas, så finns det en liga ganska nära som jämnbra, säger Mikael Dorsin.

– Jag tippar väl på att klubbarna i bägge länder har koll på varandras spelare. Men sedan måste spelaren vara bra nog också. Om du har två jämnbra spelare där den ena är en egen talang så är det klart att klubben ska gå för den spelaren. Det finns som sagt bra spelare här som skulle göra det bra i Sverige och tvärtom. Det är bara att kolla på Jebali, han var bra i Elfsborg men hade det lite tungt innan han lämnade för Rosenborg.

När Dorsin kom till Rosenborg så fanns det en större ekonomi i norsk fotboll kontra svensk, medan det nu jämnat ut sig något. Något som gör att det kanske kan strömma in fler spelare från väster och hit.

– Ja, det är en faktor. Det var mycket mer pengar i norsk fotboll än i svensk då. Och de utlandsproffsen som var här i Norge då var spelare som gjorde större avtryck än de utländska spelare som är här nu gör. Sedan var det väl några klubbar som satsade lite väl hårt där under en period och fick problem med ekonomin. Men det är ganska jämnstarkt där också.

– Det handlar för oss om att ha god kännedom om lagen i bägge länderna, att man känner spelarna och klubbarna såpass bra att man ser att ”den spelaren passar i det laget och det spelsystemet”. Har man bra känningar så kan man identifiera vilka som skulle passa bra för varandra. Vill att våra spelare ska utvecklas, sedan om det är i Sverige eller i Norge är inte det viktigaste utan det handlar om att hitta rätt miljö för spelaren.

Ett större namn i stallet kom in alldeles nyligen, när Dorsin och Kvarme fick klart med Real Madrids norska supertalang Martin Ödegaard.

Mikael Dorsin var själv fortfarande aktiv när Ödegaard först kom fram 2014. Blott 15 år gammal så fick han starta matcher för Strömsgodset och det blev en hajp som aldrig skådats tidigare i norsk fotboll.

– Det är det fortfarande. Han är ett stort namn, tillhör Real Madrid. Om jag hamnade i några en mot en-dueller med honom? Haha, det har jag glömt. Nej men det är klart att det var stor hajp när han kom fram, han var ju klassad som världens bästa 15-åring. Han visade enorma kvaliteter för att vara så ung.

Ödegaard såldes till Real Madrid 2015, men det har än så länge bara blivit ett framträdande i La Liga och han har varit på lån i Holland de senaste två säsongerna. I fjol i Heerenveen, och inför den här säsongen lånades han ut till Vitesse.

– Man får sätta allt i proportion. Han kom dit när han var 16, det är världens bästa klubblag som vunnit Champions League tre år i rad. Han var bra i flera matcher på försäsongen i somras men fick lite skador. Nu är han i Vitesse som ska vara ett topp 5-lag i Holland, är spelförande och som vi tycker passar honom väldigt bra som spelare. Det är bra steg för det här året, sedan får vi se efter säsongen.

Martin Ödegaard är född sent 1998 och fortfarande alltså tonåring. Det här blir hans femte år på seniornivå.

– Man får inte glömma att killen inte ens är 20 år än, och han varit ordinarie i Holland i två år, hur många tonåringar från Skandinavien är det? Sedan när man är ung så utvecklas man i olika steg fysiskt och det man framför allt behöver är speltid, att få spela matcher mot bra motstånd vecka ut och vecka in. Det får han nu, så vi har stark tro på att det kommer bli bra. Han har tekniska kvaliteter som redan är på den högsta internationella nivån, med fler matcher på en bra nivå så kommer han ta ytterligare steg.