Stefanidis fastnade i spelmissbruk: “Stått på gatan utan mina föräldrar”

Babis Stefanidis, 37, var med och vann SM-guld med Djurgården 2002 och 2003 innan han flyttade till Bröndby och staden Köpenhamn. Där började ett spelmissbruk som kostat honom äktenskapet och flera miljoner kronor.
– Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag berättar för att unga fotbollsspelare ska förstå konsekvenserna och inte göra samma misstag som jag gjorde, säger han i boken “Allsvenskan enligt Lundh”, som Expressen tagit del av. 

Efter tiden i Djurgården flyttade Stefanidis – som varit bofast i det svenska U21-landslaget – vidare i sin karriär. 2004 blev han en Bröndbyspelare och startade sitt nya liv i Köpenhamn.

Men där skulle starten på ett flerårigt spelmissbruk starta. Året efter vann han 120 000 kronor på casinot i Köpenhamn. Samma år som han vann den danska ligan med Bröndby.

– Det var otroligt, och jag tänkte att jag kunde vinna ännu mer pengar. Jag spelade bort den vinsten på en vecka och sedan skulle jag vinna tillbaka det, men jag förlorade bara mer. Jag satt där på nätterna och spelade och drack. Jag tog till och med bilen när jag var packad för att ta ut mer pengar på olika bankomater eftersom man hade spärrar på vissa, säger han i boken “Allsvenskan enligt Lundh”, som Expressen tagit del av.

Spelberoendet fortsatte under tiden i Helsingborg och Malmö FF. Både närheten till casinot i Köpenhamn och spelbolag på nätet kostade honom stor belopp. Så pass att han blev djupt skuldsatt, började ta Sms-lån, sålde sin vigselring, fick ångestattacker och senare sålde sitt hus och fick begränsade möjligheter till att träffa sina barn.

2011 fick han lämna Brommapojkarna och elitfotbollskarriären var över – blott 30 år gammal. Sedan dess har Stefanidis jobbat på att få rätsida på sitt liv igen och i dag var det fyra år sedan han kom över sitt missbruk. I dag jobbar Stefanidis på en fritidsklubb i Stockholm och hyr en etta av sina föräldrar. Han är även tränare i division 5-klubben Marieberg.

– Jag vill inte att någon ska tycka synd om mig. Jag berättar för att unga fotbollsspelare ska förstå konsekvenserna och inte göra samma misstag som jag gjorde. Visst skäms jag för vad jag gjort, men få förstår vad spelberoende är och ingen vågar prata om det. Summan spelar ingen roll, jag har förlorat så mycket mer i och med familjen, men det är några miljoner och det får jag sota för en lång tid efteråt.

– Om jag inte hade haft mina föräldrar hade jag varit på gatan, säger han i boken “Allsvenskan enligt Lundh”.