EKWALL: Misstaget var helt avgörande
ANNONS
Nu gjorde de ett misstag redan i den andra omgången.
Jag tror att det kan ha varit helt avgörande.
De regerande svenska mästarna var klart bättre mot Örebro än i premiären mot Sirius, men ÖSK lyckades vända och vinna på Tele2.
Till viss del för att Örebro aldrig gav upp och orkade stå emot när det var som allra jobbigast, för att de tog chansen när den kom.
Men också för ett dubbelbyte som ingen riktigt förstod.
Efter en timmes spel valde Lagerlöf/Bergstrand att göra sitt första byte, in med premiärens succínhoppare Oscar Pettersson och Jonathan Ring.
Ut med Nicklas Bärkroth och Emir Kujovic.
De två som så långt legat bakom Djurgårdens mål, varit lagets två bästa spelare och just i det läget var ett ständigt hot när hemmalaget tryckt tillbaka ÖSK med full kraft.
Bärkroth hade fullständigt övertag på sin vänsterkant och vände ut och in på sin bevakning, bland annat en sanslös tunnel på Jake Larsson.
Och Kujovic självklart livsfarlig på Bärkroths inlägg och på fasta situationer mot ett lågt stående motståndarförsvar.
Det var ett oerhört besynnerligt byte.
Axel Kjäll, Örebros tränare, sa det inte rakt ut såklart men han måste ha älskat när han såg att de två spelare som hans lag haft störst problem med byttes ut. Samtidigt.
Där och då tappade Djurgården kommandot, lille Oscar Pettersson kändes som helt fel 9:a i det läget (han är främst speedig och lurig på större ytor), Jonathan Ring var aldrig i närheten av Bärkroths kontroll.
Tränarna insåg sen att det blev helt fel och försökte rätta till det med Erik Berg som center med tio minuter kvar och då blev allting lite för konstigt, lite för sent.
Så vad var poängen med bytet?
- Bärkroths baksidor brukar bli trötta runt 70 och Emir tänkte vi nog spara lite på till kommande matcher, nu när det är tätt mellan matcherna, förklarade Lagerlöf efteråt.
Hur tyckte du det blev, undrade jag.
- Inte så bra.
De är alltid lätt att vara Monday Morning Quarterback - och vi ska inte glömma bort Örebro här som tog chansen när de fick den - men jag tror att en del tränare går i fällan om att rotera för roterandets skull.
För att spelarna KANSKE kan bli slitna, ut med Bärkroth för att hans baksidor KANSKE skulle ge vika, ut med Kujovic för att han KANSKE är trött till nästa match.
Ja, eller så är spelarna fortfarande väldigt fräscha efter att ha sprungit och tränat i sju månader?
Blir de verkligen så slitna efter en match? Jag förstår ju Champions League-lag med tre matcher i veckan varje vecka, men efter de första två matcherna i juni efter ett matchuppehåll sen i mars?
De spelare jag pratade med igår efter matchen hade inga som helst problem med att spela tr matcher i veckan direkt.
- Det har precis börjat, jag kan spela hela tiden, hur mycket som helst, sa tex Emir Kujovic.
Nu vet väl inte spelarna alltid sitt eget bästa - däremot så tror jag inte att bara rotation alltid gör lagen så mycket bättre i slutändan. Snarare tvärtom.
Kalmars tränare, Nanne Bergstrand, sa i en intervju häromdagen att "idag kan det vara viktigare HUR man spelar än att vinna matcher".
Det ligger något i det och rotationssystem kan vara en del av det om det blir roterande för roterandets skull.
Inte för att Lagerlöf/Bergstrand kan beskyllas för att vara populist-taktiska, herregud de coachade verkligen fram Djurgården till allsvenskt guld förra året.
Men dubbelbytet efter en timme fick en effekt som gjorde att Djurgården tappade greppet om matchen.
Det får de ta på sig.
***
Pauser för att dricka när det är kvällsmatch och runt 18-19 grader, det ter sig bara väldigt underligt.
När domaren blåste för "cooling break" i den andra halvleken så ville inte ens spelarna gå ut för att ta det där vattnet.
***
Jag gillar ju late bloomers som Robin Book.
28 år gammal fick han göra allsvensk debut från start och blev matchhjälte.
Han ratades som 20-åring av Helsingborgs IF och fick kriga sig fram i lag som Eskilsminne, Syrianska, Gais och Utsikten.
Sen plockade Jocke Persson upp honom i Varberg, succé där, värvad till Örebro och spelaren som sköt mästarna i sank.
- Ett tag var jag på väg att sluta, men jag tackar min flickvän Martina som pushat mig, trott på mig och fått mig att tro på det, sa han.
***
AIK:s uppgång och fall i sin vilja att föryngra fick sig en rejäl käftsmäll. Minst sagt.
0-4 efter en halvtimme skojar du inte bort.
Norrköping har förvisso, när allt stämmer, ett lag av högsta klass men det var ändå en överkörning som stack ut.
Nu har Peking fått en start som gör att de kan bli livsfarliga framöver. De behövde den självförtroendepushen efter en halvdassig vinter med dåliga cupresultat.
AIK? Tillbaka till ruta 1? Eller finns det mod nog att fortsätta tro på framtiden?
Svar om några dagar redan.
***
På arenorna får du match - med kommentator.
Nu kunde vi se Djurgårdenn-Örebro samtidigt som vi lätt kunde lyssna på kommentatorerna, Darling Jarelind och Jon Persson, några meter från oss på ett tomt Tele2.
Utan lagg.