AIK flyger fram med Mikkjal Thomassen som tränare.
Jag kan inte minnas samma tränareffekt sedan Uwe Rösler tog över ett krisande Malmö FF och fullkomligen slaktade i allsvenskan 2018.
Djurgården och Hammarby borde därför vara livrädda för att bli ifatt- och omsprungna gällande sista Europaplatsen.
Ni minns kanske minns bilderna på Magnus Pehrsson i cupfinalen mot Djurgården i ett stekande, 25-gradigt Stockholm i början av maj 2018? Pehrsson såg plågad ut på bänken när hans MFF kördes över med 3-0 i cupfinalen och bara ett par dagar senare fick han sparken efter en snöplig sista minuten-förlust i Skånederbyt mot lilla Trelleborg.
Regerande mästarna låg tia i tabellen och det var krisrubriker i Malmö FF. Då, under VM-uppehållet, presenterades Uwe Rösler som ny tränare.
Med tysken vid rodret ändrades allt. MFF gjorde succé i Europa genom att ta sig in i Europa Leagues gruppspel och väl där snuva stora, stjärntäta Besiktas med namn som Ricardo Quaresma och Pepe på slutspelsbiljetten. Väl i allsvenskan var det mer eller mindre full slakt med blott en enda förlust under hela sommaren och hösten.
Fotbollen var kanske inte den roligaste, men Rösler räddade upp en fiaskoartad vår med en sextondelsfinal i Europa League mot Chelsea och en tredjeplats i allsvenskan – vilket innebar en Europaplats även året därpå (som likt 2018 slutade med gruppspel och vidare avancemang till slutspel i Europa League på nytt).
Varför jag nu skriver om Röslers succé i MFF för flera år sedan? Jo, för att jag får samma vibbar nu kring Mikkjal Thomassen i AIK. En riktigt tung vår med Henning Berg gjorde att norrmannen under EM-uppehållet lämnade. Efter att Henok Goitom snabbt red in som interim tog den färöiske hårdingen (återigen en parallell till tuffe tysken Rösler) över som ny huvudtränare.
Det blev visserligen mardrömsstart med dubbla torsk mot Gais, men därefter har Gnaget varit rena rama segertåget med sex allsvenska segrar på sju möjliga – där den sjunde var mot MFF (0-0) där Gnaget var det bättre laget.
Under lördagen blev det en blytung 1-0-viktoria nere i Kalmar och i skrivande stund är laget inför söndagens matcher tre poäng bakom tvåan Djurgården och blott en pinne bakom trean Hammarby.
Oavsett om Dif och Hammarby tar varsin seger i väst i dag mot Gais respektive Elfsborg borde de två rivaliserande klubbarna till Gnaget vara livrädda för att bli ifatt- och omsprungna gällande Europa.
Att MFF tar hem SM-guldet känns ganska spik, men racet bakom kring andra- och tredjeplatsen känns vidöppet mellan framförallt Stockholmsklubbarna – och så ramstarka som AIK ser ut under Thomassen för tillfället samtidigt som Djurgården har en lång Conference League-höst framför sig känns de svartgula nästan favorit att ta sig förbi åtminstone ett av de två andra Stockholmslagen.
Ni minns kanske också det Yasin Ayari sa under senaste landslagsuppehållet, att alla som förstår fotboll ser att AIK:s spelsätt inte är det roligaste – men att det handlar om att vinna. Det var så Uwe Rösler gjorde om MFF från ett sjunkande skepp till en raket – och det är också så Thomassen tagit sig an Gnaget.
Det blir oerhört spännande att se hur långt 48-åringen kan ta sitt lag i år – och man får onekligen säga att skeptikerna som inte såg vitsen att flytta på Goitom för att ta in ett okänd namn från norska ligan hade fel. Med Thomassen har sportchef Thomas Berntsen onekligen prickat rätt och precis som Daniel Andersson applåderades för rekryteringen av Rösler sommaren 2018 ska Berntsen få samma applåder nu.