EKWALL: Våga tro på ett mirakel ikväll

Ursäkta, en tråkig realist:

Det finns ingenting som talar för gamla hederliga Sverige ikväll.

Men det är också just det som ger mig hopp om Miraklet på La Cartuja.

För Janne Anderssons lands-LAG är inte längre vad det varit, det är same-same but different.

Realist eller pessimist, det går att förklara varför.

Spanien på bortaplan ger mig rysningar i hela kroppen. Av obehag.

En iskall novemberkväll 2007 kunde Lars Lagerbäcks landslag säkra en EM-plats på Santiago Bernabeu i Madrid.

Minns hur Fredrik Ljungberg och Co pratade om ett svenskt lag som inte skulle springa och gömma sig. Det var Zlatan och Rosenberg på topp, här fanns det alla möjligheter efter den heroiska segern (2-0) på Råsunda året innan.

Det blev en smärtsam påminnelse om hur långt efter svensk fotboll kunde vara när Andres Iniesta och hans lagkamrater aldrig lånade ut bollen.

3-0 kunde lätt varit det dubbla.

Visst trodde vi på det en aning även 2019, på samma arena.

I en halvlek orkade Sverige fäkta emot, men det var dömt att misslyckas till slut. 3-0 även den här gången.

Aldrig har svensk landslagsfotboll stått så naken och avslöjad på 2000-talet som mot Spanien i Spanien.

Och det jobbigaste av allt har varit att vi bägge gångerna trott att här fanns det nog en chans, bara vi sprang tillräckligt långt och länge, bara vi tacklade hårt och fränt, bara vi sparkade, bara vi höll ihop i räta linjer, bara vi körde den svenska modellen.

Det gick inte då, det kommer inte fungera den här gången heller.

Sverige kommer att blir översköljda av spansk fotboll i Sevilla-värmen om vi inte har mod nog att spela fotboll på egen hand.

Vi kan hoppas på Emil Forsbergs superform, men vad har vi för nytta av den om vi inte får låna bolljäveln?

Vi kan drömma om att Alexander Isak flyter fram genom spanska försvarsspelare, så som han gjort under en hel säsong i La Liga, men han kommer inte få den möjligheten om Albin Ekdal, Kristoffer Olsson, Seb Larsson, Forsberg och några till med viktiga nycklar inte får tid nog att leta upp honom.

Det slår mig att åtta av kvällens elva svenska startspelare fanns med i Madrid 2019. Trettion av fjorton spelare som användes då finns med i EM-truppen.

Jag utgår från att alla lärde sig någonting, inklusive förbundskapten Andersson.

Då var det förvisso två straffar som fällde avgörandet och Sverige höll emot i 60 minuter, men det var till exempel 16-0 i hörnor när 1-0 kom och den stora kattens lek med en vilsen råtta.

Det går inte att San Siro-kväsa Spanien på bortaplan över 90 minuter, ska du en chans att stå emot måste du tro på ett eget spel.

Jag menar också att det är viktigare nu än det var senast.

För även om det är i stort sett samma svenska spelare den här gången som senast så är det ju inte riktigt det längre.

Emil Forsberg är en annan Emil, Alexander Isak (som kom in) hade inte gjort 17 mål för Real Sociedad, Kristoffer Olsson (även han avbytare 2019) fick inte förtroendet när det skulle jagas boll, Victor Nilsson Lindelöf var inte med (avstängd), Marcus Danielson ännu bara en "hygglig allsvensk spelare".

Janne Andersson förfogar över någonting annat idag, landslag formas till stor del av grunder, principer och hållbarhet över tid men också av spelarnas dagsform, utveckling och status.

Det sistnämnda är sådant som en förbundskapten måste ha förmåga att maximera.

Den här gången finns det utrymme för våga och vinn. Det här landslaget har ingredienser just nu som gör det allt mer intressant - det handlar "bara" om att skapa sig möjligheter att utnyttja egenskaperna.

Den traditionella "svenska modellen" kommer inte hålla i längden, det finns inte skuggan av en chans att jaga en boll till 0-0 i kvällshettan..

Inte mot Spanien.

Ska vi spela tajt (såklart) och ställa om måste vi faktiskt vinna bollen, ska vi ta sats i fasta situationer (lika självklart) måste vi äga bollen så att det åtminstone ger oss en frispark eller hörna här och där, ska vi se Forsberg eller Isak bjuda på magi behöver de en scen att uppträda på, inte bara springa omkring som hantlangare bakom.

Våga. Tro på det. Visa kraften.

Mot ett litet mirakel ändå.

Ta den chansen, nu när den äntligen är här.