1959 dagar

Den 25 oktober 2009 förlorade Hammarby mot AIK med 2-1. Det var vår hemmamatch, men den spelades som för det mesta förr om åren på Råsunda ändå. Simon Helg gjorde vårt mål och Carlos Gaete fick gult kort.
Det var senaste gången Hammarby och AIK möttes i herrfotboll.
1959 dagar senare är det nu äntligen dags. ÄNTLIGEN med versaler stora som 41 000 bultande hjärtan, som väntat så länge på just denna dag. Varje dag som passerat sedan lottningen den 19 november har varit ett litet steg på vägen från målet. Nu är vi inne på upploppet, med bara några få timmar kvar.

Just i dag för 118 år sedan, 7 mars 1897 bildades Hammarby IF. Grattis på födelsedagen (eller namnsdagen, beroende på vem du frågar) världens vackraste idrottsförening!

Det är omöjligt att beskriva känslorna inför ett derby för en utomstående vanligtvis. Men en sån här dag är det fullkomligt lönlöst att ens försöka.
Det är nervositet, ångest, upprymdhet, pepp, orolighet, resfeber och allmänt okoncentrerat på en nivå som skulle ge oss varenda bokstavsdiagnos i hela läkarboken.
Det är frustration, passion, hat och besvikelser, men kan lika gärna vara det totalt euforiska glädjeruset.
Det är övertända spelare och än mer övertända supportrar. Det är upplagt för såväl folkfest som kravaller. Glädje och sorg. Lyckorus och förnedring. Konstmål och gallerskak. Feldömda offsider och brutala glidtacklingar med dobbarna före. Bengalhav och bicykletas. Könsord och Kennedyfrisparkar. Planstormningar och poliser.
Allt på samma gång i en enda salig röra som nästan alltid brukar ge mig spränghuvudvärk oavsett utgång.
Det är så jag minns våra derbyn.
Många på Friends i eftermiddag har inte ens några minnen. Många av spelarna, ledarna och fansen har aldrig tidigare upplevt ett stockholmsderby på plats.
Jag hoppas verkligen att vi fixar det.
Pratade med mentale coachen Anders Friberg när jag var nere på Årsta på fredagsförmiddagens träning. Han lät precis lika kolugn som vanligt och snackade om glädjen i truppen. En glädje som var omöjligt att missta under övningarna.
Vi var kanske ett hundratal på Årsta IP. Om tolv timmar är vi drygt 40 000 till under den där lilla luckan öppen himmel (!) i ett byggfiasko för miljarder strax intill Råstasjön.

Jag hoppas vi röjer med värdighet på läktaren och krossar fullständigt på plan.
Och att vi får tillfälle att sjunga den här gamla derbyklassikern igen.
http://youtu.be/WlBiLNN1NhQ

Forza Bajen!