ÖSK-stjärnan efter skadeproblemen: “Kunde knappt gå på morgnarna”

Agon Mehmeti kom tillbaka till allsvenskan förra säsongen. Men inte till hans tidigare klubb Malmö FF, utan istället föll valet på Örebro. Men skadeproblem stoppade hans framfart. Totalt blev det 14 inhopp i allsvenskan och i snitt 18 minuters speltid.
–  Jag kunde knappt gå på morgnarna när jag klev ur sängen. Så är det inte nu, en oerhörd lättnad, säger Mehmeti till Nerikes Allehanda. 

Han slog igenom med dunder och brak 2010 när han som 20-åring gjorde elva mål på 24 matcher i Malmö FF och spåddes då en lysande framtid. Det blev en proffsutflykt till Italien och Portugal innan han återvände till MFF. Efter ett nytt avstamp hos skåningarna testade han lyckan i Norge, Turkiet och England innan han kom tillbaka till Sverige och Örebro inför förra säsongen.

Ständig skadekänning i hälsenorna hindrade honom från att prestera fullt ut.
- Jag var mentalt förberedd på hur det skulle bli, att min situation var som den var med hälsenorna. Vi förde en diskussion hela tiden, med Axel (Kjäll, FD:s anm.) och så, och kom fram till att om jag kan bidra med inhopp sista tio eller kvarten, då får jag göra det. Men att spela 90 minuter i fjol var tveksamt, det hade garanterat slagit tillbaka. Och att gå på 40-50 procent i en match, det går inte. Det vore inte fair mot någon om jag ska springa runt och halta, säger Mehmeti till Nerikes Allehanda. 

Efter säsongen fick Mehmeti hälsenorna opererade, vilket också krävde en rehabiliteringstid men sedan en tid tillbaka tränar han för fullt.
- De var tvungna att gå in och klippa bort två små senor intill hälsenan, och skrapa bort vävnad som samlats precis vid hälsenan. I båda fötterna, så jag fick båda åtgärdade på samma dag, den 19 november. Operationen gick bra, rehabiliteringen har gått bra. Och nu tränar jag på som vanligt.

Den 30-årige anfallaren berättar att han fortfarande haft känning i hälsenorna sedan operationen men har förhoppningen är att han ska kunna spela för fullt när säsongen drar igång.
- Det hoppas jag, men det är fortfarande så att man får ta det lite dag för dag. Vissa dagar kan det kännas lite, och då får man anpassa träningen. Men det är ändå så att det hela tiden gått framåt, och inga egentliga bakslag.

- Det är jätteskönt, särskilt när man vaknar på morgonen. Det var det största problemet. Varje morgon fick jag vänta jättelänge innan jag kunde gå normalt. Nu är det inga problem med det, vilket är en jäkla lättnad. Att må bra.