Överraskad av Djurgården: “Vet inte hur stora kliv man kan ta”
– Jag har inte tränat på den här nivån förut så jag vet inte hur stora kliv man kan ta, säger han till FotbollDirekt.se.
Med på träningslägret i Kapstaden fanns en norsk målvakt utan några stora meriter på sitt CV. Men Erland Tangvik visade upp flera goda sidor på träningsplanen och är mer eller mindre klar för Blåränderna som tredjemålvakt.
22-åringen fick kontakt med Djurgården genom Aslak Fonn Witry och trodde först inte att det var på allvar.
– Jag känner Aslak för vi har spelat tillsammans förut. Så berättade han för mig att deras tredjemålvakt (Jacob Widell Zetterström) skadat sig så det var en öppen lucka där. Men det var egentligen bara på skoj och inte seriöst. Jag pratade lite med Bosse (Andersson) innan jul men så trodde jag fortfarande att det inte var en möjlighet, säger han till FotbollDirekt.se samtidigt som han vilar benen i ett isbad på spelarhotellet i Kapstaden.
– Jag hade egentligen ett tvåårsavtal färdigt i Ranheim men jag hade inte skrivit på det ännu. Sen pratade jag med Bosse efter nyår, då var det lite mer seriöst, så då åkte jag ner till Stockholm för att provträna och det slutade med att jag fick följa med till Sydafrika, säger han och fortsätter:
– Jag är överraskad över hur öppen gruppen är. Det är lite annorlunda än i Norge.
Tangvik har spelat i lokala klubbar i Trondheim och i Ranheim, som åkte ur Eliteserien, men matchats i klubbens andralag. Nu är han överens om att spela med Djurgården i ett år framåt.
– Vi är överens med kontraktet och så. Djurgården har ordnat en lägenhet till mig. Det är lite pappersarbete som ska fixas. Men Bosse ska fixa det kommande dagar.
Varför är det lockande att komma hit som tredjemålvakt?
– Det är definitivt tänkt att jag ska vara tredjemålvakt. Jag hade att välja mellan Djurgården och Ranheim och i Ranheim så har de en keeper som är ett topp-topp Eliteserieklass. Han har varit lite på väg att lämna men inte fått något anbud, så det ser ut som han stannar.
– Jag ville inte sitta på bänken där utan väljer hellre att dra hit och kriga för en plats. Tommi (Vaiho) och PK (Bråtveit) är bra målvakter så det ska mycket till att få spela och det kommer krävas hårt arbete.
– Vi kör ett år, sen gör vi en ny värdering. Att skriva längre tror jag hade blivit lite lurigt för bägge parter för om jag känner att jag inte närmar mig en plats så är det bättre att åka hem till Ranheim och fajtas där i stället. Men det är ett spännande år som väntar.
Hur bra koll har du på Djurgården och allsvenskan?
– Jag brukar följa Djurgården, jag såg många matcher förra säsongen, och var lite överraskad att de vann. Men det var som Bosse sa, det var inte det bästa laget men det bästa kollektivet som vann.
Vad har du för ambitioner när du kommer in nu och var ska du spela matcher?
– De har ett U21-lag. Det är väl inte idealt men jag tror jag kan pusha Tommi och Bråtveit. Så får vi se om det öppnar sig några möjligheter.
Hur är konkurrensen mellan er målvakter på träningarna. Det är ingen som skjuter dig i huvudet nu när du kommer hit?
– Haha, nej de är väldigt snälla mot mig. Jag har väldigt god relation till båda. Det är fina grabbar. Det viktigaste för en keeper är egentligen träningen. Senaste tre säsongerna har jag spelat 100 matcher så jag har ju bra med matchträning. Nu har jag tänkt att jag vill pusha gränserna mer på träning och för att göra det är Djurgården en fin möjlighet för mig.
– Du vet heller aldrig vad som händer och helt plötsligt får du en möjlighet.
Om vi står här om ett år då, vad hoppas du på då?
– Då hoppas jag att jag kanske fått spela några matcher och blivit en mycket bättre målvakt. Det tror jag att jag kan bli med hjälp av tränar- och fysteamet. Det är mycket mer professionellt här än i Ranheim. Jag har inte tränat på den här nivån förut så vet inte hur stora kliv man kan ta här.
Styrkeförhållanden mellan norska Eliteserien och allsvenskan?
– Det varierar från år till år, jag tror inte man ska vara för bastant med och säga vad som är bäst. Jag känner till Rosenborg bra och spelarna som är där, det är ett kvalitetslag. De hade varit med i toppen i Sverige och samma med Molde. Lagen på den nedre halvan kanske håller lite lägre kvalitet än här. Men topplagen Malmö, Djurgården, AIK och Hammarby. De håller väldigt hög nivå. Sen är det mer publik i Sverige och särskilt när det kommer till Stockholmsfotbollen.
Den här artikeln handlar om: