GUSTAVSSON: Djurgården borde rädda kvar honom 

Djurgården har det fortsatt svårt att vinna derbyn – men likväl ser det ut som att Blåränderna tar mentala steg i den här typen av matcher.
I går var det ett äldre namn som gick i bräschen och FotbollDirekts nyhetschef ser en nytändning för finländaren Rasmus Schüller. 

Djurgården tog i våras ett mentalt derbysteg i rätt riktning. Den första halvleken den gången mot AIK är den kanske bästa i allsvenskan för Dif i år. 

I går byggdes det på ytterligare med något som påminde om det där maj-mötet och ytterligare självaktning.

Sakta men säkert börjar klubben bottna mentalt och sakta men säkert mildra bilden av hjärnspöken i derbyn. 

När det kommer till gårdagen tycker jag att det var ett lite överraskande namn som stod för det mest tydliga ledarskapet i Rasmus Schüller. 

Överraskande för att det är så länge sedan vi har sett honom i allsvensk toppklass. 

I går var han på den nivån igen. 

Den där sträva finländska pondusen och det smarta och småelaka vandrandet över den defensiva mitten är tillbaka. 

Bara under de senaste veckorna tycker jag att känslan har varit att det händer med Schüller igen – och i går gjorde han, enligt mig, sin bästa insats sedan innan den svåra fotskadan förra sommaren.  

Han och Mikael Anderson vann den centrala matchen i matchen. 

Försvinner Ekdal måste Schüller förlänga

Jag ställde även den frågan till honom i den mixade zonen efter matchen och han höll med om att det är första gången på mycket länge han känt sig så bra som nu.  

Inför det här derbyt skrev jag, apropå ledarskap, att det är Marcus Danielson och Albin Ekdal som tydligast utstrålar det i dagens Djurgården, men så klart måste ju den 34-årige finländaren också ingå i den kretsen. 

Nu vet jag inte vad Schüller känner inför 2026 med ett utgående kontrakt men nog borde en förlängning på allvar bli högaktuell – i synnerhet om Albin Ekdal väljer att sluta. Jag har svårt att se annat. 

Med finländarens starka insats i går växte även en rad andra defensiva namn. 

Keita Kosugi  gjorde nu sin bästa match efter sommaruppehållet. Japanen tog på sig en stor kostym och maxspeeden var tillbaka – och perfekt tajming så väl defensivt som högt upp i banan.

En väldigt mogen insats. 

Anderson bidrar med en sällsynt spets

I övrigt visade även Theo Bergvall att han håller i större matcher och det ser svårare och svårare ut för tidigare ettorna på högerbacken att flytta på honom. Hans följsamhet och teknik börjar se väl så mycket värd ut som powern Adam Ståhl och Piotr Johansson står för. 

Med allt det här sagt så fick även Marcus Danielson ett lugn som visar att även hans ålderman fortfarande har det. 

Offensivt då? 

Ja, när Tokmac Nguen körde fast mot Sotirios Papagiannopoulos ska namn som Mikael Anderson och Adam Ståhl ha större plustecken.

Mest för att båda erbjuder dagens Dif någonting nytt. Anderson såg lovande ut centralt och ger Dif en spets som egentligen annars bara Nguen har – medan Ståhls fysik och kraft också breddar. Det gör onekligen intryck när han bestämmer sig för att slå bollen framför sig och trycka på djupet, fråga Thomas Isherwood. 

Avslutningsvis finns några ögonblick som visuellt förstärker en växande grit inom Djurgården. 

✔ Som när Miro Tenho inledningsvis såg ut att få ett psykbryt när han fick ett domslut emot sig efter en brysk närkamp och vilt började gestikulera. 
✔ En annan minnesvärd sekvens handlar om när  Ståhl och Isherwood hockeytacklade varandra in i reklamskyltarna. 
✔ I slutet i en AIK-kontring flög Kosugi förbi Erik Flataker och avväpnade honom med sin ettrighet. 

Rasmus Schüller har, sedan han anslöt till Djurgården, spelat 138 i vilka det har blivit tre mål och sex assist.